Språkteknologi tema för Nordiska språkmötet
Norden kan inte vänta på att teknologijättarna ska utveckla språkteknologi för de nordiska språken, utan vi måste ta saken i egna händer.
Bloggar
Vargen – elakheten, grymheten och girigheten själv
Vargen har spridit skräck i Norden i hundratals år, och i språket syns spåren av rädslan och hatet som vargen har framkallat genom tiderna.
Idiomatiska uttryck
När jag och min man nyss hade träffats frågade han en gång om jag ”spelade svensk” (han sade då ”play the Swede” eftersom vi talade engelska).
Finska förkortningar är inte svenska
När Geologiska forskningscentralen förkortas GTK i en svensk text är det finskan som ligger bakom förkortningen. Det finns alltså ingen svensk förkortning för den här myndighetens namn.
Att namnge en gata eller park ska inte vara ett sätt att bearbeta sorg
En av de viktigaste principerna för memorialnamn är att inte uppkalla gator efter levande personer.
Får man säga ”finne”?
Skulle det inte vara läge att slopa ordet finne som har en så negativ klang, undrade en person som vände sig till vår språkrådgivning.
Fina damer och fula käringar
I benämningen internationella kvinnodagen används det neutralaste möjliga ordet för en ”fullvuxen person av honkön”. Det finns många till, och alla är inte lika neutrala.
Klarspråk i ett nötskal: Skriv klarare, skriv bättre!
Att skriva korta meningar är inte automatiskt klarspråk, konstaterar Maria Fremer.
Nordiskt samarbete på 700-talet och i dag
Nordiskt språksamarbete har man sysslat med i snart 70 år, eller 1 300 år, om vi räknar från när runristarna möttes i Hedeby på 700-talet. I år möts vi digitalt, men det gör inte samarbetet mindre viktigt.
Varför finns det så ont om dock?
Varifrån kommer motviljan mot "dock"? Ett hederligt ord med oförtjänt dåligt rykte, tycker språkvårdaren Anna Maria Gustafsson.
