I Kumlinge har man exempelvis sagt ”så biggd dåm sä ein stuvvå i va:r ända å kalla varandra andästunas”, om folket som kom hem igen efter flykten till Sverige under Stora ofreden. Aderstu kan alltså syfta dels på själva stugan, dels människorna i den. För att förtydliga att det är personerna det är tal om, kan man också utöka ordet till aderstufolk.
Tillsammans med aderstu har man dessutom bildat en hel del sammansättningar, som specificerar vem i den närmaste granngården man syftar på. Aderstufar eller aderstukarl är husbonden, medan aderstugumma är husmor och aderstuflicka och aderstupojke är dottern och sonen i granngårdens familj. Det här är antagligen inte så svårt att lista ut. Men vilka tror du att aderstufarsa, aderstufarse och aderstumorsa är? I Petalax och Korsnäs är aderstufarsa faktiskt granngårdens farmor, aderstufarse granngårdens farfar och i Närpes är aderstumorsa granngårdens mormor.
Sedan heter det i Esse och Pedersöre att ”arstubrö: smakar alltjämt bätär” – det vill säga att granngårdens bröd alltid smakar bättre.
Vill du läsa mer om aderstu och olika uttalsformer samt sammansättningar, kan du göra det i Ordbok över Finlands svenska folkmål.
aderstu(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)
aderstuga(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)
aderstufolk(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)
aderstubröd(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)