Kommes- är en flitigt använd förled i dialekterna. I den finlandssvenska dialektordboken finns till exempel kommesbarn, kommesbisse, kommesfaster, kommeshund och kommeskatt.
I det första fallet, kommesbarn, syftar kommes- på att barnet är fött utom äktenskapet. En kommesfaster är i sin tur en person som är gift med någons farbror. En kommesbisse är däremot inte en släkting eller familjemedlem, utan en främmande (kringresande) man: ti: kåmd ein kåmisbisi i la:nd nä:r vå:r å han så:ld kakufårmar å ana små:tt, visste en Strömforsbo att berätta. Kommeshundar och kommeskatter är kringstrykande hundar och katter som har blivit bofasta på en gård.
Det finns också ett adjektiv på kommes- nämligen kommeslös. I Finby, Sibbo och Lappträsk betyder det bland annat att man är slapp, oföretagsam och kraftlös, och i Iniö är en kommeslös person glömsk och tankspridd.
I Ordbok över Finlands svenska folkmål kan du läsa mer om de här orden och om fler sammansättningar på kommes-.
kommes-barn(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)
kommes-bisse(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)
kommes-faster(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)
kommes-hund(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)
kommes-katt(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)
kommes-lös(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)