Palmsöndagen efterföljs, likt de flesta söndagar, av en måndag. Det som skiljer just denna måndag från mången annan är dock den stora förekomsten av varierande förled som markerar att det handlar om måndagen i stilla veckan.

En sökning i Ordbok över Finlands svenska folkmål visar att en benämning som har stor spridning i Svenskfinland är mulenmåndag som återfinns i norra Österbotten, Åboland och Nyland. I främst norra Österbotten finns också belägg för mulenmulenmåndag. En annan benämning som förekommer på ett flertal orter är kråkmåndag (som i Nagu dessutom kan ha betydelsen ”första måndagen i fastan”). 

Gråmåndag är ett av namnen på måndagen i stilla veckan. Foto: Vesa Heikkinen, Språkinstitutet.

Om man rör sig i östra Åland, Åboland och Nyland kan man stöta på blåmåndag eller eventuellt gråmåndag som upptecknats på Föglö. På flera orter i östra Nyland finns i sin tur belägg för askmåndag och i Borgå har det gjorts uppteckningar på klockmåndagbjällermåndag och mjölmåndagI Strömfors kan man ytterligare hitta belägg för klingmåndag och bulenmåndag

Men det är inte enbart måndagen som förärats med ett flertal olika förled. De andra dagarna i stilla veckan har också sina specifika namn vilket bland annat framgår i en av de många ramsorna över dymmelveckans dagar som man också finner exempel på i ordboken. Eftersom flertalet ramsor upptecknats i östra Nyland får ett belägg från Pärnå här stå som exempel: askmå:nda, klingti:sda, klokko:nisda, sjä:rto:rsda, langfri:da, stakkålö:rda (i ordboken hittar du ramsan under uppslagsordet askmåndag).

Dela