Om man ser ett ord som ohemsk eller odålig utan sammanhang kanske man spontant tror att det ohemska eller odåliga är ”mindre hemskt” eller ”mindre dåligt”, men i dialekterna är det ofta så att ett o framför ett adjektiv eller ett adverb förstärker betydelsen ytterligare. An svä:r no så åo:hy:mst hann har någon sagt i Hitis, och menat att han svär alldeles förskräckligt.
Andra adjektiv och adverb som fungerar likadant i dialekterna är till exempel oförskräcklig, oförsumlig och oförrys(e)lig. I Sibbo var det enligt dialektordboken o:förskräkklit me fålk någonstans, och det betyder att det var förfärligt mycket folk. Är man oförsumlig så är man mycket försumlig och när det i Vårdö är et såntt o:förry:selit vä:där så är vädret alldeles rysligt.