Det svenska ordet memma kommer av finskans mämmi. Ordet markeras som finländskt i de svenska ordböcker som över huvud tar upp det. Både traditionsrätten och ordet är mer eller mindre obekanta i Sverige.
Vår påskrätt memma tillreds av malt, råg och vatten och är unik på det sättet att den tillverkas endast i Finland. Memma är alltså en i högsta grad etnisk rätt och den är också en rätt som delar folk i två läger. Antingen tycker man att memma är en läckerhet eller också högst motbjudande. De som anser att memma är en läckerhet har t.o.m. bildat ett eget sällskap.
Numera köper de flesta industriellt tillverkad memma som säljs i förpackningar som liknar de traditionella så kallade rivorna av näver. Rivor användes till att grädda och förvara memma i och servera memma ur.
Ordbok över Finlands svenska folkmål tar upp åtta sammansättningar på memma-(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst), till exempel memmkräkla(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst) och memmgryta(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst). Sammansättningen memmrivsmästare(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst) tyder på att tillverkningen av rivor för detta ändamål var ett hantverk som någon kunde vara speciellt händig på.
En annan sammansättning, memmgås(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst), vittnar om att memma inte bara ätits som dessert (med socker, grädde och numera eventuellt med syltade apelsinskal) utan också som pålägg på bröd. Ordet memmgås finns belagt i Pargas och det är just i sydvästra Finland som memma ursprungligen ätits. Också det finska ordet mämmi har ursprungligen förekommit i sydvästra Finland och i Tavastland.