Gå till innehåll
Järvimaisema Valkealan Vuohijärveltä. Kuva: Toni Suutari 2005.
Vuohijärvi i Valkeala. Foto: Toni Suutari 2005.

Vi människor organiserar vår omgivning bl.a. med hjälp av ortnamn. De platser som upplevs som viktiga får namn, och med hjälp av namnen kan vi prata om platserna och också minnas dem bättre. De äldsta ortnamnen i Finland kan vara upp till tre tusen år gamla, och nya namn uppstår varje dag.

De ord som ingår i ett namn bär på information om namngivarens språk och kultur. När nya människor flyttat in i ett område har de ofta tagit de existerande namnen i bruk och anpassat dem till sitt eget språk, men också gett helt nya namn. Därför kan samma plats ha många namn.

Vanhaa Vantaata
Kungsvägen i Vanda. © Vanda stad.

Läs mer om olika namnleder:

Varje ortnamn är infört av en viss grupp människor som har haft behov av att tala om en viss plats.

De ordelement som ingår i namnet hör till den dialekt som namnbrukarna hade. Detta betyder att liknande orter på olika håll i landet kan ha namn som består av olika typer av ord.

Ett "mindre skär ute mot havsfjärd" kan i den åländska skärgården ha efterleden -hära (t.ex. Storhäran i Kökar), medan ett liknande i Nyland kan heta Aspharun (Ekenäs) eller Klovaharun (Borgå).

Detta ord för skär saknas i österbottniska dialekter och därför finns där inte heller några namn på -hära, -hara eller -haru.

Haastattelu retkellä. © Kurt Zilliacus
Tal om platser. © Kurt Zilliacus.

Dela