Gå till innehåll

Arkiv och samlingar

Arkiv och samlingar av olika slag är oumbärliga för både språkvården och ordboksarbetet vid Institutet för de inhemska språken. De betjänar dessutom ett brett samhälleligt behov, och utnyttjas bland annat av forskare, universitetslärare och studerande. Med hjälp av material av det här slaget kan vi föra vidare det språkliga arvet till nya generationer.

Arkivet för svenska dialekter i Finland

Vid Institutet för de inhemska språken finns ett alfabetiskt ordregister med cirka en miljon ordbelägg från hela Svenskfinland. Registret innehåller också excerpter (språkprov) ur ordböcker och ur bland annat språkvetenskaplig, etnografisk och folkloristisk litteratur. Ordregistret ligger till grund för Ordbok över Finlands svenska folkmål.

Originalsamlingarna som ordregistret grundar sig på finns dels på Institutet för de inhemska språken, dels på Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS). I arkivet vid Institutet för de inhemska språken förvaras Folkmålskommissionens dialektsamlingar (FMK). På Svenska litteratursällskapet finns både uppteckningar och bandinspelningar av svenska dialekter.

Ordregistret för Ordbok över Finlands svenska folkmål och Folkmålskommissionens dialektsamlingar får användas av forskare. Kontakta ordbokens redaktion om du behöver tillgång till ordregistret och samlingarna.

Namnarkivet

Språkinstitutets finska, svenska och samiska ortnamnssamlingar finns arkiverade i namnarkivet. Det sammanlagda antalet arkiverade namnsedlar är cirka 3 miljoner. Största delen av namnen är finska och till de finska samlingarna är också 10 000 kartor kopplade. De finska samlingarna är ordnade i två separata register, dels sockenvis och dels i alfabetisk ordning.

Bland ortnamnssamlingarna finns också namn som tecknats upp i områden utanför Finlands gränser, till exempel i ryska Karelen och i områden med finsk befolkning i Sverige och Norge. Förutom ortnamnssamlingarna innehåller namnarkivet finska personnamnssamlingar, samlingar med namnbelägg i urkunder och kartor och en del mindre finska samlingar (till exempel över namn på husdjur).

Samlingarna kan fritt användas av forskare. Forskare har också tillgång till ett omfattande namnvetenskapligt bibliotek.

De svenska ortnamnssamlingarna i arkivet uppgår till 380 000 namn. De svenska namnen är kategoriserade i ett namnledsregister fördelat på Österbotten, Åland, Åboland och Nyland. Inom de fyra separata registren är namnsedlarna ordnade alfabetiskt. Två- och flerledade namn är ordnade både enligt för- och efterleder, vilket betyder att antalet namnsedlar uppgår till cirka 600 000. Till samlingarna hör ett bildregister som omfattar cirka 10 000 fotografier av namngivna orter.  Namnsedlarna i Språkinstitutets arkiv är kopior av de originalsamlingar som finns arkiverade hos Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS). De 230 samlingarna på SLS är ordnade sockenvis. Av dessa samlingar är 160 kartfästa på sammanlagt 1 055 kartor.

Tillsammans, men på olika adresser, kompletterar samlingarna varandra. Vid vissa typer av sökningar krävs besök i bägge arkiven.

Pågående digitalisering av namnarkivet

Språkinstitutet digitaliserar ortnamnssamlingarna i sitt namnarkiv. De finska namnen i arkivet digitaliserades under åren 2014–2017. Under år 2017 genomfördes också ett pilotprojekt kring digitaliseringen av de svenska namnen i arkivet. Arbetet med digitaliseringen av de svenska namnen fortsätter.

Namnarkivet hör till de mest frekvent använda arkiven vid Språkinstitutet. Ortnamnssamlingarna är en ovärderlig hjälp i det praktiska namnvårdsarbete som sker vid Språkinstitutet, bland annat i samarbete med Lantmäteriverket och kommunerna. För Lantmäteriverkets del handlar det om granskning av det ortnamnsregister som utgör grunden för namnen på grundkartan. För enskilda kommuner är samlingarna till nytta vid planering av nya gatu- och vägnamn och namn på nya bostadsområden. Samlingarna innehåller också information som är relevant för i första hand namn- och språkforskare, men även för arkeologer, historiker, folklorister, naturvetare och släktforskare.

Digitaliseringen gör att samlingarna blir mycket mer tillgängliga och kan utnyttjas på ett effektivare sätt.

Processen

Digitaliseringen innebär att de cirka 3 miljoner ortnamnssedlarna skannas och att informationen på de enskilda sedlarna matas in i en databas. Sedlarna innehåller uppgifter om namnens uppslagsform, namnens uttal (för finskans del även böjning), ortens art samt uppgifter om var, när och av vem namnen tecknats upp samt eventuell annan information om orten.

Också de kartor som hör till samlingarna (cirka 10 000 hör till de finska samlingarna och cirka 1 000 till de svenska) digitaliseras och georefereras, vilket betyder att kartorna knyts till koordinatsystemet. De svenska kartorna har redan tidigare digitaliserats av Svenska litteratursällskapet.

De enskilda orternas punktkoordinater bestäms utgående från insamlingskartorna för att varje ort ska kunna lokaliseras utgående från databasen. De namn som finns i Lantmäteriverkets ortnamnsregister ges ett ortnamns-id.(öppnas i ett nytt fönster)Foto: Svenska litteratursällskapet

Målsättning

Det digitala arkivet ska i första hand göra existerande information tillgänglig och brukbar. När materialet finns i det digitala arkivet kan användaren se namnsedeln som en bild och hitta orten på kartan. Det blir möjligt att utföra sökningar enligt olika principer, exempelvis alla ortnamn i en viss by eller socken eller alla ortnamn med samma för- eller efterled.

En annan viktig funktion är att digitaliseringen gör det möjligt att komplettera och förbättra den information som finns. Användarna kan ge respons bland annat på om de namn som finns i arkivet fortfarande används, om orterna fått andra namn eller om de överhuvudtaget existerar längre. I det digitala arkivet kompletterar originalinformationen och den information som allmänheten fört in varandra. Eftersom den kompletterande informationen från allmänheten kan vara av varierande slag, redovisas den ändå separat så att det tydligt framgår varifrån informationen kommer. Att inkludera allmänheten i arbetet kring ortnamnssamlingarna är inget nytt fenomen inom ortnamnsforskningen eftersom namnen ursprungligen tecknats upp genom intervjuer med lokala invånare i byarna och socknarna. Nu anpassas en tidigare metod till en ny omgivning.

Fritt tillgängligt

Databasen blir fritt tillgänglig i enlighet med statsförvaltningens rekommendationer. Den placeras hos CSC, de finländska universitetens gemensamma it-center, som svarar för användargränssnittet. CSC sköter också säkerhetskopiering och långtidsbevaring.

Tjänsteleverantörer

  • Inskanning och digitalisering av namnsedlarna till bildfiler: Grano Oy (f.d. Multiprint Oy)
  • Digitalisering av (de finska) kartorna till bildfiler: Analogia Finland Oy
  • Konvertering av de digitaliserade namnsedlarna till databas: Vaasan Micro Copy Oy
  • Georeferering och punktkoordinering av kartorna: Blom Kartta Oy
  • Användargränssnitt, säkerhetskopiering och långtidsbevaring: CSC – IT-centret för vetenskap
  • Konsult för konceptplanering av informationssystem: Gofore Oy
  • Geodatakonsult: Suomen Paikkatietokonsultit Oy
  • Upphandlingskonsult: Hansel Oy
  • Juridisk utredning kring hantering av personuppgifter: Kalliolaw Asianajotoimisto Oy
  • Presentation av projektet i videoformat: Pegasus Media

Finansiering

Projektet har hittills finansierats med medel från Undervisnings- och kulturministeriet, olika stiftelser samt från kommunerna i landet.

Namnarkivets kartsamlingar

Namnarkivets kartsamlingar omfattar sammanlagt 36 300 kartblad. Kartorna är i huvudsak från 1900-talet.

I kartsamlingarna ingår bland annat:

  • cirka 10 000 kartblad och kartritningar av dokumentkaraktär som använts i samband med insamlingen av ortnamn. Dessa kartor gäller Finland med närområden. Kartorna innehåller positionsuppgifter om de insamlade namnen. 
  • cirka 14 000 kartblad som använts för namnvårdens granskning av namn på kartor. Granskningen inleddes 1959.
  • kartserier med ungefär 13 000 olika slags kartblad från Finland, bl.a. de Hermelinska landskapskartorna från år 1798–99 (se nedan), ryska topografikartor från åren 1870–1917, delvis ofullständiga serier med sockenkartor, ekonomiska kartor, topografiska kartor, vägkartor och grundkartor.
  • ett kartverk med cirka 500 kartblad över Östra Karelen från början av 1940-talet. Användningen av kartverket är begränsad.
  • cirka 400 kartblad med sporadiskt insamlade finländska och utländska kartor. Lika många kartor ingår i kartsamlingen i Pertti Virtarantas arkiv som också förvaras i Namnarkivet. Största delen av kartorna i denna samling är från forna Sovjetunionen.
  • Kartorna som hör till de svenska namnsamlingarna finns hos Svenska litteratursällskapet.

De Hermelinska landskapskartorna från åren 1798–99

Svenska lantmäteriverkets kartverk Geografiska Kartor öfwer Sverige (1796–1812) finansierades av Friherre Samuel Gustaf Hermelin (1744–1820). De fem kartorna över de finska landskapen ritades av Carl Peter Hällström åren 1798–99.

Finska dialektarkivet

I Finska dialektarkivet (Suomen murteiden sana-arkisto) finns över 8 miljoner uppgifter om omkring 400 000 finska ord.


Dialektmaterialet omfattar alla finska dialekter inom Finlands gränser samt de finska dialekter som tidigare talades på Karelska näset och i Ingermanland. Också de finska dialekterna i svenska Västerbotten och i norska Finnmarken finns med, liksom den redan utdöda finska språkformen som talades av savolaxiska emigranter i Värmland.

I arkivet finns också en samling etnologiskt material och andra originalsamlingar, samt institutets slangordssamlingar.

Karelska språkarkivet

Karelska språkarkivet (Karjalan kielen sana-arkisto) omfattar en samling med 550 000 ordsedlar. Till största delen är materialet ordnat i alfabetisk följd. Sökorden i materialet följer dialekterna i Vitahavskarelen, och ordsedlarna under varje sökord är ordnade sockenvis från norr till söder. Alla ordsedlar är digitaliserade och kan laddas ner som bilder via det elektroniska arkivet som publicerades på Språkinstitutets finska webbplats i april 2018.

I arkivet finns också rikligt med litteratur om karelska språk och karelsk kultur.

Det fysiska arkivet flyttades till Östra Finlands universitet i Joensuu i februari 2016.

Finska bandarkivet

I Finska bandarkivet, Suomen kielen nauhoitearkisto SKNA, finns över 23 000 timmar inspelat material. Det omfattar både finska dialekter, finska släktspråk och andra språk, bl.a. lite svenska. Materialet är från år 1959 och framåt. Också finska dialekter i Sverige, Norge, Ingermanland, Amerika och Australien har spelats in. En stor del av arkivet är digitaliserat.

Bandarkivets samlingar med ljudband förvaras inte längre vid Språkinstitutet, men materialet kan som tidigare fritt användas av forskare, studerande och andra intresserade. Man kan antingen lyssna på banden i arkivets lokaler eller beställa en kopia av ljudband. Basuppgifter om de arkiverade inspelningarna finns i internetdatabasen (på finska), som ingår i materialbanken Kaino.

Dela