På år och dag/dar ligger väl på gränsen till ett idiom. Med hjälp av de kontexter där uttrycket förekommer går det att sluta sig till att det betyder ‘på (mycket) länge’, men varför det lyder som det gör har vi som nutida talare inte riktigt någon uppfattning om.
Ser man på fördelningen mellan de två alternativen i textmassor är tendensen tydlig. Vi går från dag till dar. I språkbanken Korp(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst) i hela tidningskorpusen är fördelningen mellan dag och dar 99–38. I det nyaste materialet, Göteborgsposten från 2010 och framåt är fördelningen jämnare men fortfarande med en övervikt för dag (12–7). I ett mera talspråksnära material, Bloggmix, från samma tid segrar däremot dar överlägset med 299 träffar mot 58 för dag. Noteras kan att alternativet dagar också förekommer, 7 träffar i hela tidningsmaterialet, 96 i Bloggmix.
Ordböckerna ger samma bild. Svensk ordbok från 2009 anger båda alternativen (år och dag/dar) medan dess föregångare Nationalencyklopedins ordbok (1996) ger frasen enbart med formen dag. I frasordboken Svenskt språkbruk från 2003 förekommer båda alternativen, dock inte som regelrätta alternativ, utan med formen dar i artikeln dag och formen dag i artikeln år.
Uttrycket finns belagt redan i fornsvenska (ar ok dagher) och har enligt Svenska Akademiens ordbok(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst) sitt ursprung i rättsspråk: när man angav en tid om ett år räknades den innevarande dagen inte med och därför löpte tidsrymden ut först om ett år och en dag. Ursprungligen har uttrycket alltså betytt just ‘ett år’. Den utvidgade betydelsen ´(mycket) lång tid’ är dock gammal, den finns belagd redan på 1500-talet. När den betydelsen börjat dominera blir det logiskt att uppfatta uttrycket som pluralt, och därmed är det bäddat för dar i stället för dag. I Korp finns de första träffarna på år och dar i texter från 1970-talet, men alternativet kan naturligtvis ha förekommit redan tidigare.
Uttrycket ingår i två typer konstruktioner, dels i kombination med nekningsord (jag har inte träffat henne på år och dag/dar), dels i kombination med superlativ (det var det trevligaste/bästa/värsta osv. jag hört på år och dag/dar).