Rosk används med andra ord både kollektivt (”en massa rosk”) och om en enskild smula eller något annat som ligger och skräpar, som i meningen ”plocka upp ett rosk från golvet”.

Det kanske ligger nära till hands att tänka sig att ordet kommer från finskans roska, men faktum är att rosk tas upp i Svenska Akademiens ordbok som ett ord med nordiskt ursprung, besläktat med det rusk med samma betydelse som finns i dagens färöiska och norska. I själva verket är det finskans roska som kommer från det fornsvenska rosk. Mycket råsk på botnet, skrev man enligt ordboken år 1746.

Pengar som rosk

Ordboken anger att rosk numera bara används i Finland i vardagliga sammanhang, vilket också språkbanken Korp ger vid handen. De få sverigesvenska träffarna på ordet är uteslutande kolumner där sverigesvenska skribenter skriver om finlandssvenskan och dess egenheter.

Ofta används rosk för det konkreta skräpet man slänger i roskisen, det vill säga i soporna eller i papperskorgen, men i ett exempel från 1881 används uttrycker pänningar som rosk, vilket betyder att ha mycket pengar. Motsvarande standardsvenska uttryck är pengar som gräs. En sökning på Google ger inte många träffar på den mer moderna varianten av uttrycket, pengar som rosk, men några blogginlägg visar att rosket fortfarande kan stå för ett överflöd på det ekonomiska området. I Ordbok över Finlands svenska folkmål finns pengar som rosk belagt i Pargas, Kyrkslätt och Helsinge.

Prata rosk och prata strunt

Ordboken berättar också att rosk kan användas nedsättande, som då Zacharias Topelius i sin dagbok år 1836 tröstar ”flickorna” med att säga att ”(fyrvärkeriet) var bara råsk”. Boken Finlandssvenska ord och uttryck anger att prata rosk betyder samma sak som prata strunt och enligt Ordbok över Finlands svenska folkmål är uttrycket allmänt i hela Svenskfinland.

Trots sitt nordiska ursprung räknas rosk alltså i dag till de vardagliga finlandismerna. Det betyder att den som vill bli förstådd i Sverige med fördel kan använda något av de standardsvenska orden och uttryckssätten och tala om sopor, pengar som gräs och att prata strunt. Men inom de finlandssvenska hemmens fyra väggar kommer rosk antagligen att leva kvar ett tag till. Och det kan det väl få göra.

"Rosk" på Färöarna. Foto: Mikael Reuter.

Dela