Mina tvåspråkiga barn
För ett antal år sedan skrev jag en spalt där jag nämnde att mina egna barn är tvåspråkiga och alltid har talat svenska med mig och finska med sin pappa.
För ett antal år sedan skrev jag en spalt där jag nämnde att mina egna barn är tvåspråkiga och alltid har talat svenska med mig och finska med sin pappa.
En rubrik förkunnar: Nye chefen tar lärdom av misstagen. När man läser vidare framgår det att chefen är en kvinna. Formen nye i rubriken är dock inget misstag, för inne i texten talas det om nytillträdde verksamhetschefen Lena Bäckman.
Det känns gott att lägga sig i blöt för det man tror på säger en finlandssvensk politiker med övertygelse.
Särskrivning av sammansättningar hör till de språkvårdsfrågor som fått mycket uppmärksamhet under en ganska lång tid. Exempel av typen lång hårig dam, sjuk sköterska, skivad kalv lever är legio.
Språket är ett fascinerande fenomen som angår alla. När som helst kan man i sin vardag stöta på skojiga formuleringar.
Vi som talar svenska i Finland lever i en översatt värld. Vi är omgivna av översatta texter, allt från skyltar, förpackningstexter och bruksanvisningar till tidningstexter och myndighetstexter.
Ofta hör man människor som kommit i kontakt med nordiska språk beklaga sig över hur svårt danska är att förstå. Det låter som om danskarna talade med en potatis i munnen, brukar de elakaste säga.
Språket förändras. Det innebär att också språknormerna och språkrekommendationerna måste förändras, vare sig vi vill det eller inte.
Är det någon annan än biskopar som hälsar på genom att "visitera"? Monica Äikäs reder ut saken.
Berit Sjöman tar upp en viktig fråga i sin kolumn ”För evigt farväl till yrkesutbildningen” i Arena 3/2009. Hon beskriver modersmålslärarnas besvärliga situation inom yrkesutbildningen: