Den 23 mars firas Nordens dag. Samarbetet mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland, Åland och Sapmi utgör ett självklart och viktigt, men tidvis undanskymt nätverk.
När den geopolitiska kartan ritas om har också Norden och det som ibland har kallats ”världens äldsta regionalpolitiska samarbete” fått en synligare roll än tidigare.
Språksamarbete i över 70 år
Mindre känt är kanske de nordiska språkvårdarnas samarbete, som har sitt ursprung i Nordiska språkmötet år 1954
Nätverket för språknämnderna i Norden (NSN) samlar statliga eller statsfinansierade organisationer med språk som verksamhetsområde. Finland representeras av Institutet för de inhemska språken och avdelningsföreståndarna Salli Kankaanpää och Charlotta af Hällström-Reijonen.
Också när det gäller språk finns det gemensamma utmaningar i de nordiska länderna:
– Sedan tidigt 2000-tal har det förts en diskussion om de nordiska språkens domänförluster i förhållande till engelska. Det gäller hög grad de akademiska sammanhangen, men också inom affärslivet och på ett samhälleligt plan, säger Charlotta af Hällström-Reijonen.
Vi behöver fokusera på den språkliga infrastrukturen i våra länder: ordböcker, teknologi, språkteknologiska verktyg i de program och verktyg vi använder.
Engelskan i sig är naturligtvis inte problemet. Det nätverket vill slå vakt om är att de egna, samhällsbärande språken inte riskerar trängas undan. Språkens funktion som samhällsbärare är något NSN lyfter fram sin färska strategi för de fyra kommande åren.
Samhällsbärande språk karakteriseras av att de kan användas i alla de ärenden vi uträttar till vardags: i arbetslivet, rättsväsendet och i kontakt med myndigheter. De fungerar också som gemensamma språk för människor med sinsemellan olika modersmål.
För att stärka språken i Norden, och i synnerhet de med få talare, måste språkmyndigheterna också följa den språkteknologiska utvecklingen. Den erbjuder hjälpmedel där det viktigt att haka på och se hur de kan användas för att stärka språken. NSN har sedan flera år ett samarbete inom Astin, Arbetsgruppen för språkteknologi i Norden. Charlotta af Hällström-Reijonen sitter med där som Finlands representant.
– Vi behöver fokusera på den språkliga infrastrukturen i våra länder: ordböcker, teknologi, språkteknologiska verktyg i de program och verktyg vi använder. Finland har Språkinstitutet nyligen inlett arbetet med att utreda vår roll i den utveckling som sker när det gäller språkteknologi och stora språkmodeller, konstaterar hon.
Språkmyndigheterna förvaltar folkets förtroende
Nordiska ministerrådet lyfter i resultaten av sina undersökningar fram invånarnas tillit som ”det nordiska guldet” i samhället. Den tilliten gäller i hög grad även språken, skriver NSN i språkstrategin:
”Den handlar om att de som bor i Norden har språkliga rättigheter som ska förvaltas av myndigheterna och att idealet inom offentlig förvaltning ska vara ett klart, korrekt och målgruppsanpassat språk”.
Tilliten handlar om att de som bor i Norden har språkliga rättigheter som ska förvaltas av myndigheterna och att idealet inom offentlig förvaltning ska vara ett klart, korrekt och målgruppsanpassat språk
– Att främja klarspråk utgör en naturlig del av det nordiska språksamarbetet, eftersom klarspråk hör samman med den nordiska demokratin, säger Salli Kankaanpää.
Hon framhåller att myndigheterna behöver använda klarspråk för att garantera att invånarna känner till sina rättigheter och skyldigheter.
Temat är aktuellt i ytterligare en samnordisk satsning, som arrangeras av nätverket för klarspråk i Norden. Den 27–28 mars är Finland värd för konferensen Klarspråk 2025 – om juridiskt språk. Den fokuserar på kommunikationen av beslut och anvisningar i ärenden med stor betydelse för människors liv och vardag, och hur det ibland är svårt att förstå vad dessa handlar om.
Programmet ordnas i samarbete mellan Institutet för de inhemska språken och Hanaholmens kulturcentrum. Konferensen är digital, gratis och öppen för alla intresserade.