Vad i all världen är det för konstig text? Jo svenska, så som språket skrevs på 1300-talet, på fornsvensk tid. Meningarna är hämtade ur en av de gamla landskapslagarna, Södermannalagen. För en modern språkbrukare är texten kanske inte helt begriplig. Betydelsen är: ‘går en väg genom en åker skall den vara så bred att två vagnar kan mötas på den’.
Vill man se det så har svenskan verkligen förflackats sedan den tiden. I standardsvenskt språkbruk har vi t.ex. tappat tregenussystemet (vägen – han, vagnen – hon), vi har numera bara två kasus, nominativ och genitiv (väg, vägs) i stället för fyra (ackusativ och dativ har försvunnit), och vi böjer inte verben i person (han ligger, de ligga). Men vi förstår varandra riktigt bra ändå, förmodligen lika väl eller lika illa som svenskar på 1300-talet.
Språk används av språkbrukare som har behov av att uttrycka sig om och i det samhälle de lever i. Fornsvenska fungerade i 1300-talssamhället men skulle vara ett rätt uselt verktyg för en diskussion på 2000-talet.
Vissa nya drag som kommer in i språket försvinner på nytt efter en tid medan andra börjar användas av fler och fler språkbrukare. Nya och gamla former kan leva sida vid sida och kanske komma att tillhöra olika stilnivåer.
Karakteristiskt för språk som används är att de är stadda i ständig förändring. Det är bara döda språk som inte längre förändras. Vissa nya drag som kommer in i språket försvinner på nytt efter en tid medan andra börjar användas av fler och fler språkbrukare. Nya och gamla former kan leva sida vid sida och kanske komma att tillhöra olika stilnivåer. Ibland segrar en nyhet helt och hållet. I ordböcker och handböcker får den äldre formen kanske först beteckningen ålderdomligt för att så småningom gallras bort.
Ett färskt exempel är ordet datamaskin. Ordet förekom vid sidan av dator när datorer började bli vanliga men har numera en lite gammaldags klang, även om det tills vidare står omarkerat i moderna svenska ordböcker. I ett tidningsmaterial från vårt decennium förekommer dator sammanlagt över 5 700 gånger (ca 80 gånger per en miljon ord eller i snitt drygt 1 400 gånger per tidningsårgång). Ordet datamaskin förekommer en enda gång i samma material. I 1976 års material är antalet belägg på dator 24 och på datamaskin 8 och i ett material från 1965 finns det inget belägg på dator men 12 på datamaskin. Datorn tar över både i samhället och i språket.
Ordagrant, Hufvudstadsbladet 28.7.2014