Språkinstitutet bloggar
Hägring och prompt blev modeord på årets språkvårdsdag
AI tar sig in på alla samhällsområden och det syntes i föredragen på årets språkvårdsdag på Hanaholmen.
Årets språkvårdsdag, som hölls den 17 maj på Hanaholmen, behandlade temat ”AI och svenskan – hur får vi ut det bästa möjliga?”. Språkvårdsdagen bjöd på intressanta föredrag och diskussioner i enlighet med temat, välvald och tänkvärd lyrik samt en läcker lunch och gassande sol.
Dagens höjdpunkt var som vanligt utdelningen av Språkpriset och Språksporren. Språkpriset gick till komikern Alfred Backa och sporren till evenemanget Skolmusik.
Viktigt att utreda hur AI kan nyttjas på bästa sätt
Linda Mannila, biträdande professor i datavetenskap vid Helsingfors universitet, reflekterade över digitaliseringens utveckling och diskuterade möjligheterna med AI. Hon konstaterade att begreppet artificiell intelligens och tankarna kring vad AI är har utvecklats mycket i takt med att digitaliseringen gått framåt. Mannila betonade att det är viktigt att utreda hur man kan arbeta med AI så bra som möjligt, men att det finns två sidor med utvecklingen och att man också måste prata om det. Fördelarna med AI är enligt Mannila till exempel tillgången till information och lärande, möjligheten att lära sig om andra kulturer samt att dela med sig av sin kultur. De nackdelar Mannila lyfte fram är bland annat risken för desinformation och bedrägerier samt en urvattning av språk och kultur.
Mathias Creutz, äldre universitetslektor i språkteknologi vid Helsingfors universitet, förklarade hur Chat GPT fungerar. Creutz förklarade termen ”språkmodell”, som Chat GPT baserar sig på och som fungerar genom att ge en sannolikhet för vad nästa ord i en given kontext kan vara. Problemet är att Chat GPT endast ”ser” det föregående ordet (eller högst de två föregående orden), vilket betyder att den har svårt att uppfatta kontext. Den kan dock förstärka sig själv och lära sig vad man vill ha.
Från hägringar till att prompta rätt
I och med att AI inte alltid uppfattar kontexten rätt kan det uppstå så kallade ”hägringar”. Inom översättning syftar hägringar på typiska fel som maskinöversättning kan generera. Bland annat detta kom fram i Björn Olofssons föreläsning om hur det är att arbeta som översättare i dagens värld. Olofsson jobbar själv som facköversättare och lärare i översättning vid Stockholms universitet. Han förklarade att man som översättare arbetar med CAT-verktyg (datorassisterad översättning) och framför allt med efterredigering av maskinöversättning. Enligt Olofsson behövs det fortfarande människor som översätter. ”Ju färre mänskliga ögon, desto fler fel”, som han uttryckte det.
Översättningsområden inom vilka människor fortsättningsvis behövs är till exempel översättning av ekonomisk eller medicinsk information, avtal och juridiska texter samt skönlitteratur, konstaterade Olofsson. Områden där AI troligen kommer att ta över är enligt Olofsson översättning av enklare bruksanvisningar, till exempel för icke-kritiska produkter, och icke-kritisk samhällsinformation.
Nästan alla föredragshållare betonade vikten av att kunna prompta. Att skriva en prompt betyder att man skriver en fråga eller en instruktion till exempel till Chat GPT. För att få ett så bra svar som möjligt lönar det sig att ge mycket kontextuell information. Monika Pettersson, kommunikationsstrateg och avdelningssamordnare vid Riksrevisionen i Sverige, konstaterade att AI har superkrafter men att man måste prompta på rätt sätt – ”förstå hur den förstår”. Enligt Pettersson är AI för ivrig att ge rätt svar och därför uppstår hägringar, det vill säga felaktig information. Därmed är man själv tvungen att svara för kvalitet och riktighet.
Jan-Ulrik Lindberg, tf chef för medieproduktion vid Svenska Yle, förde fram att målet inte är att AI ska skapa slutresultatet utan att människan gör jobbet tillsammans med maskinen. AI är bra på att behandla stora mängder material, ge idéer för intervjufrågor, ge förslag på rubriker och hitta nya bildvinklar och inspelningsplatser, konstaterade han. Däremot tar det tid att skapa en bra prompt.
Nyansera diskussionen om AI och fusk
Annette Kronholm, modersmålslärare och skrivpedagog vid Topeliusgymnasiet, och John Henriksson, utbildningsplanerare vid Centret för livslångt lärande, höll en engagerande hybridföreläsning, med fokus på AI i förhållande till skolan och barns och ungas skrivkunnighet och språkkompetens. Till exempel nämnde Kronholm och Henriksson att diskussionen om AI och fusk karaktäriseras av en svartvit syn. Om eleven har använt AI i sitt inlämningsarbete betraktas det som fusk, medan ett arbete där eleven inte använt AI automatiskt klassas som icke-fusk.
Kronholm och Henriksson framhöll att diskussionen bör nyanseras. Användningen av AI borde betraktas mera som en skala, där de fall då eleven använt någon form av AI för att få idéer till, respons på eller förslag på en disposition till sin inlämningsuppgift egentligen kan leda till ett utmärkt resultat. På det sättet blir elevtexten mer genomarbetad. AI kan också användas som en nyttig lärarassistent, menade Kronholm och Henriksson.
Språket är nyckeln till AI
En viktig slutsats av det här årets språkvårdsdag är att språket också i fortsättningen kommer att spela en avgörande roll, eftersom det blir en nyckel för att nå fram till AI. ”Språket blir gränssnittet till AI”, konstaterade Linda Mannila. Därmed är det välmotiverat att utbilda sig i att skriva prompter, så att man kan använda och dra nytta av AI på bästa möjliga sätt.
Däremot är det människan som får stå för utvecklingen av språket och för kreativa uttryck, eftersom AI bara upprepar sådant material som den har tränats med.
Agnes Kurtén, praktikant på Svenska avdelningen sommaren 2024