Nyordslistan är inte bara något som språkentusiasterna fröjdas över i mellandagarna varje år, utan den brukar också väcka stort intresse på många olika håll, framför allt i medierna. Själv tycker jag det är lika spännande varje år att klicka på länken till listan och gotta sig åt orden, nicka igenkännande åt vissa och humma lite förvånat åt andra.
Många coronaord
I år var det sällsynt lätt att förutspå åtminstone vissa delar av innehållet. Också på språkfronten har det handlat mycket om coronapandemin under året och detta syns tydligt i årets nyordslista: omkring hälften av orden har direkt eller indirekt med coronan och dess följer att göra. Coronaorden representerar olika genrer och användningsområden, här finns allt från medicinsk terminologi, som till exempel r-tal, klustersmitta, självkarantän och covid-19 till mer skämtsamma ord som hobbyepidemiolog. Som ett resultat av att vi allt mer sitter hemma och jobbar och sitter på möten via länk har också ord som mjuta och zoombombning hittat sin väg till listan.
Listan innehåller också ord som har att göra med andra fenomen som uppstått i kölvattnet av pandemin, till exempel infodemi, turistkorridor och vårdskuld.
Boomer och lesserwisser
De senaste åren har nyordslistorna innehållit flera ord som har med klimatförändringarna och miljömedvetenhet att göra. I år hittar vi också två sådana ord på listan: cirkulent och växtblindhet.
Ett annat vanligt inslag på nyordslistorna brukar vara engelska ord som etablerat sig på bred font under året. I den kategorin ingår i år boomer, cancelkultur, cli-fi, simp och coronaordet lockdown som vid det här laget nästan konkurrerat ut den svenska motsvarigheten nedstängning.
Bland de övriga orden på listan kan nämnas lesserwisser, ett fint exempel på hur nya ord kan bildas av redan befintliga ord, i det här fallet besserwisser. Ett annat nyord som känns bekant på grund av att det kombinerar två vanliga ord, i det här fallet verbet krympa och substantivet inflation, är krympflation. Den här ordbildningstypen kallas teleskopord och är ett intressant språkligt fenomen. Ett klassiskt nyord i bemärkelsen betecknande för ett fenomen som uppstått under året är också ordet statyprotest. Statyprotesterna blev under året vanliga framför allt i samband med Black Lives Matter-rörelsen när många också vill protestera mot att många statyer föreställer personer som varit kända för till exempel slavhandel.
Sverigesvenskt och finlandssvenskt
Nyordslistan uppgörs som bekant av Språkrådet i Sverige i samarbete med Språktidningen och det är givet att enstaka ord kan kännas mer eller mindre obekanta för oss finlandssvenskar. Exempel på sådana ord i år är becknarväska, bolundare och tvåmetersregeln. Hos oss har vi ingen officiell rekommendation om att det är just två meter som är det korrekta avståndet för att undvika spridningen av coronaviruset, utan här talas mer om diffust om att hålla avstånd. Becknarväska har jag inte heller stött på i finlandssvenska sammanhang, men det är förstås möjligt att det förekommer ändå. Ordet becknare används som beteckning för någon som säljer knark, och att ordet har börjat användas för det som vi kallar mag- eller midjeväska har att göra med att väskan har blivit en accessoar som förknippas med kriminalitet och machokultur.
Har vi några finlandssvenska nyord då? Den frågan får jag varje år och jag svarar som alltid att det är sällan det uppstår särfinländska ord som får så stor spridning att man kan anse dem vara kända av en bredare allmänhet, eller i alla fall i någon stor grupp i samhället. Vi följer ju den allmänna språkutvecklingen i svenskan överlag. När det gäller coronarelaterade ord kan man eventuellt ändå nämna coronablinkern, även om det är ett namn på en app och namn brukar sällan ingå på nyordslistorna, och därtill möjligen också de vardagliga coronacentrifug och coronaslunga, som sporadiskt förekommer som svensk översättning av finskans koronalinko. Coronacentrifug eller coronaslunga används till exempel om en restaurang eller en nattklubb när många personer vistats nära varandra och någon eller några smittat en stor mängd personer samtidigt, alltså om en veritabel smitthärd. På mer officiell nivå kan nämnas välfärdsområde som är den term som nu rekommenderas för de nya självstyrande områden som bildas i samband med social- och hälsovårdsreformen.
För mer information om alla årets nyord rekommenderas en djupdykning i listan.