Seminariet Mediespråk 2025 innehöll en paneldiskussion om dialekternas roll i språket i medierna. Rubriken för diskussionen var ”Dialekterna är på frammarsch – varför syns det inte i våra medier?”. Moderatorn Jens Berg ledde ett samtal med dialektexperten Caroline Sandström från Språkinstitutet, teaterchefen Ann-Luise Bertell och programledaren och musikern Joel Rönn (Seesar XL).
Caroline Sandströms utkiksplats som mångårig redaktör, numera huvudredaktör, för dialektordboken Ordbok över Finlands svenska folkmål ger henne en unik utblick över de svenska dialekterna i vårt land. Samtidigt har hon särskilt fokus på Sibbodialekten för att den dels är hennes modersmål, dels forskningsobjektet för hennes doktorsavhandling.
Här är Jansson inne på något mycket viktigt: vi behöver bli mer uppmärksamma på vad vi menar när vi talar om dialekter.
Ann-Luise Bertell och Joel Rönn utnyttjar i sin tur sina österbottniska modersmål Oravaisdialekten och Nykarlebydialekten i sitt arbete; Bertell som skådespelare och Rönn som artist och programledare. Rönn reflekterade under samtalet särskilt över hur han genomgående valt att prata dialekt i ungdomskanalen Radio Extrem, trots att han särskilt i början mött motstånd. Han menade ändå att hans språkval accepterats i takt med att han valt att aktivt försvara sitt val. Här kan också påpekas att Radio Extrem redan tidigare haft programledare som valt dialekten som sitt arbetsredskap, vilket säkert också ökat acceptansen.
Varför syns då inte dialekterna mer i våra medier när de ändå är på frammarsch? Panelen var enig om att det är lättare att låta dialekten vara synlig i det talade mediespråket än i det skrivna, av den enkla orsaken att dialekterna saknar ett skriftspråk. Rönn exemplifierade med en beskrivning av hur uppmaningen att skriva namnet Nykarleby på dialekt till fyra Nykarlebybor kan resultera i fyra olika stavningar: Nykaabi, Nyykabi, Nyykaabi och Nykabi.
Strax efter diskussionen delades Topeliuspriset 2025 ut till årets journalist. När pristagaren Tomas Jansson höll sitt tacktal bad han att få hålla det på sin egen dialekt Åbosvenskan, som han menade att många kanske inte uppfattar som en egentlig dialekt, trots att den på vissa punkter skiljer sig från den svenska som talas i andra större städer i landet.
Och här är Jansson inne på något mycket viktigt: vi behöver bli mer uppmärksamma på vad vi menar när vi talar om dialekter. Under seminariets middag senare under dagen kom mitt sällskap in på dialektdiskussionen och en av mina bordsgrannar, som kommer från Esbo, sa att hon alltid tyckt att det känts orättvist att hennes språk inte setts som en dialekt.
För att vi ska kunna svara på frågan om varför dialekterna inte syns i våra medier behöver vi först definiera vad vi avser med ordet dialekt. Definierar vi ordet brett inser vi antagligen att vi redan hör en hel del dialekter i våra medier. Men att göra dem synliga i text är en större utmaning, vilket också panelen var inne på. Det är helt enkelt svårt eftersom dialekterna saknar en stavningsnorm. Samtidigt är poängen med ett gemensamt, standardiserat skriftspråk att vi alla kan kommunicera med hjälp av det, oberoende av vilken dialekt vi har som modersmål.