Kakans dag! Hurra! Nu ska vi fira! Detta trevliga svenska påhitt låter kanske inte så komplicerat, men det här med kakor är faktiskt en hel vetenskap och potentialen för förvirring i kafferummet är relativt stor. För vad i all världen är en kaka egentligen?
Maffiga tårtor
Är man finlandssvensk kan det hända att ordet kaka spontant för tankarna till ett bakverk bestående av ungefär tre lager med sylt emellan och grädde ovanpå. Den sortens bakverk kallas ibland fyllkaka, fylld kaka eller gräddkaka i finlandssvenskan, men i standardsvenskan är det här en gräddtårta. Definitionen av en tårta är enligt SO ett ”större, festligt anordnat eller dekorerat bakverk med ngn söt fyllning”. En tårta är alltså maffigare än en kaka, även om gränsen knappast är knivskarp.
Kex och småbröd
I Sverige skulle kakans dag möjligen i stället associeras med söta, kexliknande bakverk, dem som finlandssvenskarna ofta kallar småbröd. Och här finns en uppsjö av varianter. I mitt välanvända exemplar av den traditionella receptboken Sju sorters kakor finns till exempel skurna kakor, kavlade kakor, spritsade kakor, formkakor och trillade kakor. Och som om det inte var nog med dessa, finns det också recept på mjuka kakor.
Mjuka, torra kakor
Mjuka kakor kan vara till exempel sockerkakor, äppelkakor och fruktkakor. Gemensamt för dem tycks vara att de består av traditionella ingredienser som mjöl, socker, smör och ägg och därutöver inte innehåller någon märkvärdigare smaksättning än till exempel frukt, nötter eller kryddor, som blandas direkt i smeten eller på sin höjd strös ovanpå kakan innan den läggs in i ugnen. I Finland har vi en egen, ibland rätt beskrivande, benämning på den här sortens kakor, nämligen torrkaka. Alla som har råkat ut för en sämre kaka av det här slaget kan intyga att namnet är välvalt. Kriteriet för en torrkaka är nog att den på sin höjd har kakao, torkad frukt eller citronskal som smaksättning i smeten. Äppelkakorna där en rikligare mängd av färska äpplen strös ovanpå smeten kvalar inte in. (De är kanske inte tillräckligt torra?)
Flata, runda matbröd
Men en kaka måste faktiskt inte vara söt. I Svensk ordbok (SO) är den första betydelsen som anges ”matbröd med flat, rund form (brödkaka)”. Man kan till exempel tala om vetekakor eller rågkakor och mena matbröd (som för all del kan vara sötat det också, men inte i samma grad som kakor man ska äta som kaffebröd eller efterrätt).
Ostkakor i olika tappning
Hittills har vi talat om bakverk där huvudingrediensen är mjöl, men det finns också en helt annan sorts kaka. Cheesecaken har blivit en favorit för många, och enligt ordböckerna räknas den också som en kaka, närmare bestämt en ”typ av (amerikansk) ostkaka” (SO). Huvudingrediensen i en cheesecake av amerikansk typ är färskost. Den här importerade varianten av kaka med ost är något annat än den traditionella svenska ostkakan, som består av silad ostmassa, löpe och mjölk och som gräddas i ugn och äts med till exempel sylt, grädde eller socker. Och i Tyskland kan man baka en traditionell ostkaka på kvarg.
Kakor på webben
Den allra modernaste varianten av kakor har ingenting med bakning att göra. Då talar vi om en liten textfil som används för att identifiera användare på många webbplatser. Men på kakans dag kan vi gott glömma dem och njuta av någonting godare och trevligare i stället.