Påsk och väderstreck
Det svenska namnet "påsk" återgår på ett hebreiskt ord och har kommit in i svenska via medeltida latin (pascha) och germanska språk.
Det svenska namnet "påsk" återgår på ett hebreiskt ord och har kommit in i svenska via medeltida latin (pascha) och germanska språk.
Vårt språk innehåller en mängd idiom – fler än vi kanske i allmänhet kommer att tänka på.
En vanlig text består till överraskande stor del av namn. I de flesta fall ställer namnen inte till med några problem för skribenten, men ibland kan de orsaka huvudbry.
Dikten Tomten av Viktor Rydberg har kommit att förknippas med julen, men egentligen är det ingen juldikt.
I den här spalten ska jag ta upp några små språkliga element som ofta ingår i idiomatiska svenska satser men som ibland kan utelämnas. Det blir lite grammatisk analys.
Finland satsar just nu stort på begripligt myndighetsspråk.
Språket är ett system med många regelbundenheter – annars skulle vi ha svårt att lära oss det. Vår språkkänsla har kallats ”mönsterminne”.
Mikaelihelgen infaller i månadsskiftet september–oktober. Numera hör den inte till de stora helgerna, men förr var mickelsmässan eller mikaeli en av de viktigare märkesdagarna under året.