Det är över tjugo år sedan jag senast tog upp den oriktiga användningen av ”var” i stället för där i uttryck som ”den plats var min bil brukar stå”, ”en garderob var man kan hänga sina ytterkläder”. Tyvärr verkar bruket inte ha minskat, och nyligen fick jag i ett annat sammanhang en fråga där frågeställaren undrade om det inte var fel att använda var, varifrån och vart i stället för där, därifrån och dit i relativa bisatser: ”vi befinner oss nu på X, var det finns många intressanta butiker”.
Frågeställaren har rätt i fråga om den relativa användningen av ”var” och ”vart”. Det korrekta på svenska är alltså utan tvivel att säga och skriva ”vi befinner oss nu på X, där det finns många intressanta butiker”, ”den plats där min bil brukar stå”, ”en garderob där man kan hänga sina ytterkläder”, ”den ort dit jag planerar att flytta”, ”hon studerade vid konsthögskolan, dit hon senare återvände som lärare”.
Att många finlandssvenskar, särskilt i södra Finland, i sådana fall använder ”var” och ”vart” beror utan tvekan på inflytande från finskans missä. I och för sig är det förstås möjligt att vi kan räkna med påverkan också från engelskan – jfr ”in the street where you live” – men då skulle man ju vänta sig motsvarande utveckling också i sverigesvenskan. Till saken hör att svenskan är ganska ensam med sitt där som relativt adverb. Till och med i danskan och norskan används hvor i den funktionen. Men det gör inte det finlandssvenska bruket av ”var” och ”vart” mer korrekt.
Det som många finlandssvenskar – liksom frågeställaren – däremot inte är klara över är att det är varifrån och inte därifrån som normalt används som relativt adverb i svenskan. Det heter alltså ”vi stod på ett ställe varifrån kyrkan var väl synlig”, ”vi seglade till Nagu, varifrån vi sedan fortsatte till Houtskär”, ”han flyttade till Sverige, varifrån han återvände trettio år senare”. Detsamma gäller ju det skriftspråkliga varigenom: ”den öppning varigenom repet löper” (mer naturligt ”den öppning som repet löper genom”).
Mikael Reuter var språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.
Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.