Drar sig efter eller går före?

Reuters ruta 6/4 1990

Vi är många som skulle vilja ha en kommentar i rutan till den uppgift i studentexamens matematikprov som handlade om en väckarklocka. Den kritiserades i en insändare i tisdagens Hbl, och jag tycker insändaren har rätt i sin kritik, men hans eget förslag till formulering känns främmande för mig.
Uppgiften (nr 3 i studentexamens matematikprov, allmän kurs) hade följande ordalydelse:
En väckarklocka drar sig 24 s per dygn. En måndagsmorgon kl. 7.00 gick klockan 1 min 22 s förut. När visade klockan rätt tid följande gång?
Insändarens förslag till formulering var följande:
En väckarklocka sänker sig 24 s per dygn. En måndagsmorgon kl. 7.00 gick klockan 1 min 22 s för tidigt. När visade klockan rätt tid följande gång?
Jag tycker inte alls att förslaget till omskrivning är så klart och entydigt som skribenten själv säger. Men hur skall man riktigt säga för att det skall bli både språkriktigt och entydigt? Vad innebär det att en klocka ”drar sig”? Kan en klocka gå ”förut” eller ”för tidigt”?
Undrande sjusovare

Det är flera som har reagerat både på formuleringen i matematikprovet och på insändaren i Hbl. Vad värre är så tycks faktiskt många abiturienter ha haft svårt att förstå uppgiftens text eller rentav ha misstolkat den. Oberoende av alla språkriktighetssynpunkter är detta orsak nog till att ifrågasätta textens lämplighet.

Som insändaren påpekade och som frågaren antyder är det två uttryck som kan tänkas vålla besvär, nämligen drar sig och gick förut.

När man säger att en klocka drar sig avser man nog för det mesta att den drar sig efter. Den betydelsen ges t.ex. i Olof Östergrens Nusvensk ordbok. Men helt entydigt är det inte; en kollega till mig i Sverige uppgav att han gott kunde tänka sig att en klocka drar sig före, och den moderna Svensk ordbok uppger att dra sig om en klocka ibland även kan betyda ’forta sig’. Här måste man alltså ge insändarskribenten rätt: dra sig säger att en förändring äger rum, men inte med full säkerhet i vilken riktning den sker. Att dra sig för de flesta innebär detsamma som dra sig efter räcker naturligtvis inte när det gäller en matematikuppgift i studentexamen.

Ett entydigt uttryck är alltså dra sig efter, och ett annat lika entydigt är sakta sig. Däremot har ingen som jag har haft kontakt med vidkänts uttrycket ”sänker sig” som föreslogs i insändaren. Det är till den grad främmande att jag undrar om det är fråga om ett skriv- eller tolkningsfel (handskriven insändare?) och att det som avses i själva verket är sinkar sig, vilket väl teoretiskt sett kunde tänkas komma i fråga (även om det inte hör till normaluttrycken i denna betydelse).

Motsatsen till dra sig efter eller sakta sig är forta sig, gå för fort eller (om än mindre brukligt) dra sig före.

Om en klocka inte visar rätt tid säger man vanligen att den går efter eller går före. Framför allt i Sverige kan man också använda går för fort i samma betydelse som går före, men det är lite missvisande, eftersom en klocka i princip kan gå för fort även om den för tillfället går efter eller vice versa (vilket uppenbarligen var fallet med den aktuella väckarklockan).

Varken studentexamensnämndens ”gick förut” eller insändarens ”gick för tidigt” är ett korrekt svenskt uttryck för ’gick före’.

En bidragande orsak till att många abiturienter har missuppfattat texten är kanske att klockan uppgavs dra sig efter men ändå gick en minut och tjugotvå sekunder före en måndag morgon. Den hade alltså ställts framåt minst en och en halv minut kvällen innan för att kompensera att den saktade sig, och det kanske man inte i första hand kommer att tänka på. Att den gick före stöder ju snarare antagandet att drar sig här skall tolkas som ’fortar sig’.

Nu är i varje fall matematikprovet skrivet, och det gäller att bedöma uppgifterna. Eftersom texten innehöll oklarheter och bevisligen har feltolkats av flera abiturienter, är det väl rimligt att studentexamensnämnden godkänner också de uträkningar som bygger på att klockan fick gå nästan varvet runt innan den visade rätt igen (hur lång tid det skulle ta är i så fall beroende av om den visar 12 eller 24 timmar). Den som har räknat så har ju dessutom haft en betydligt svårare räkneuppgift!

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.