Läste i en artikel i Hbl den 1.11 följande: ”I och med att också ämbetsverkens matriklar överförs på data uppstår här ett problem om intimitetsskydd ...” Sistnämnda ord associerar jag med något som har med damers intimhygien att göra - har jag rätt? Det har också tidigare förekommit att ordet använts för det som väl borde heta integritetsskydd. Hur har en sådan begreppsförväxling skett och är det enbart i Finland?
Undrande
Jag håller helt med om att det är inte bara olämpligt utan direkt löjeväckande att tala om ”intimitetsskydd” i den avsedda betydelsen. Associationerna går alltför lätt i de banor som signaturen antyder.
Själva grundbetydelsen av intim och intimitet skulle i och för sig inte utesluta att ”intimitetsskydd” kunde användas i betydelsen 'skydd mot obehörig insyn i privatlivet'. Adjektivet intim betyder enligt ordböckerna 'som rör det mest dolda eller mest privata, förtrolig, personlig', medan intimitet förklaras som 'förtrolighet, ömhet'.
Men språket följer inte alltid den enkla logikens lagar. Det mest dolda och förtroliga är för de flesta det som har med underlivet att göra. Det är inte för intet som en våtduk för de regionerna kallas ”Savett Intim”. På det sättet för ordet intimitet alltför lätt tankarna just till intimhygienen, inte minst när det kombineras med skydd.
Ordet ”intimitetsskydd” förekommer bara i Finland, men det är skäl att påpeka att det inte heller hos oss har någon som helst officiell status utan kan ses som ett direkt fel. Med all sannolikhet är det det finska ”intimiteettisuoja” som har bildats först, och då vet man ju hur det går. Uppenbarligen är konnotationerna (dvs. de associationer som ordet väcker) inte desamma på finska.
Ett bättre ord för det som avses är alltså integritetsskydd. Det som skyddas är, enligt det sättet att se, vår integritet, dvs. vår okränkbarhet och vårt oberoende. Vi skall alltså kunna leva vårt liv utan obehörigt intrång i vårt privatliv.
Det är ofta just i samband med dataregistrering och databehandling av personuppgifter som frågan om integritetsskydd blir aktuell. I sådana sammanhang kan vi också använda den praktiskt taget synonyma termen datasekretess 'egenskapen hos ett databehandlingssystem att skydda data mot avslöjande eller obehörig åtkomst' (den svenska Dataordboken).
Datasekretess (fi. tietosuoja) skall i sin tur inte förväxlas med dataskydd (fi. tietoturva), som innebär 'metod eller åtgärd för att skydda data och datorprogram mot obehörig åtkomst, förändring och förstörelse' - alltså bl.a. skydd mot s.k. hackers.
I den citerade meningen finns det för övrigt också annat att kommentera, framför allt formuleringen ”...uppstår här ett problem om ...” Vi kan inte på svenska säga ”problem om något”, utan vi måste tala om antingen problem med något eller problem i fråga om (eller rörande) något. Förslagsvis kunde meningen formuleras om så här:
”I och med att också ämbetsverkens matriklar överförs på data kommer man att få problem med integritetsskyddet” (eller ”uppstår det problem i fråga om i.”)
Det har kommit in mängder av frågor till rutan, vilket i och för sig är glädjande men obönhörligen leder till att många beaktansvärda frågor måste lämnas obesvarade. Jag vill i varje fall påminna om att chanserna att få en fråga behandlad ökar avsevärt om den
a) formuleras kort och koncist (under tio rader),
b) gäller en fråga av så allmänt intresse som möjligt.
Mikael Reuter var språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.
Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.