Från åtminstone två håll har jag fått frågan om man kan använda verbet amma i betydelsen ’suga i sig modersmjölk’. Är det inte bara mamman som kan amma, medan babyn – ja vad då, diar?
Frågan är i högsta grad relevant, intressant och aktuell. Den illustreras ganska bra av den senaste upplagan av Svensk ordbok (2009), utgiven av Svenska Akademien. Där anges, liksom i den tidigare upplagan av ordboken, betydelsen av verbet amma så här: ”låta (spädbarn) suga mjölk från bröstet”, med exemplet ”modern ammade själv sitt barn”. Men i den nya upplagan följs detta av en liten ruta med följande text:
”Modern ammar sin baby, och kattmamman diar sina ungar. Man säger också om kattungarna att de diar, men fram till ganska nyligen har det sällan hetat att det lilla barnet ammar sin mor. Någon gång har man kanske hört barnet diar. Nu tycks uttryckssättet babyn ammar (sin mor) öka i användning, och det är onekligen praktiskt att ha ett verb för handlingen att få modersmjölk. Det är intressant, och troligen mycket ovanligt, att samma verb kan betyda både ’ge något’ och ’få något’.”
Till samma slutsats kommer Språkrådet i Sverige i sin frågelåda. Där påpekas visserligen att en mening som ”Min flicka ammade bara en månad” kan tolkas på två sätt, men att det för det mesta inte är något problem, och att det är därför som språkbruket har uppstått. ”Vi bör acceptera amma i betydelsen ’få di’ när det inte finns risk för missförstånd.”
Verbet dia används alltså bara om djur, åtminstone i betydelsen ’låta kalven/ungen suga mjölk’. I betydelsen ’suga i sig mjölk’ har det i viss mån kunnat användas också om människor – man kan ju tala om dibarn. Den dubbla betydelsen hos dia (få di och ge di) kan, som framgår av både Svensk ordbok och Språkrådets frågelåda, användas som argument för att godkänna motsvarande dubbla betydelse hos amma, det verb som används om människor. Det är visserligen än så länge inte så vanligt att man talar om att babyn ammar, men låt oss ta det som en språklig vinning att man kan säga så, inte som ett bevis på okunskap.
Apropå djur och människor och deras avkomma så har en läsare också påtalat att man i medierna kan få läsa om djur som är ”gravida”. I det fallet finns det ingen anledning att vara tolerant. Det är bara kvinnor som kan vara gravida eller havande. Djur är dräktiga. Det gäller inte bara kor och hästar utan också till exempel katter – men tycker man det känns konstigt med en dräktig katt så kan man förstås säga att den väntar ungar. Gravid är den i varje fall inte.
Mikael Reuter var språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.
Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.