Kopior och ord på data

Reuters ruta 5/10 1990

Heter det på riktig svenska fotostatkopia, fotokopia, ljuskopia eller xeroxkopia? En viss förvirring tycks råda i landet. Vidare: heter det karbonpapper eller kalkerpapper?
K.W., Pargas

Rent tekniskt avser både fotostatkopia och fotokopia den numera mer eller mindre föråldrade typ av kopia som med hjälp av ett slags fototeknik framställs på ljuskänsligt papper med hjälp av en kopieringsapparat eller kopiator. Att kalla sådana kopior ”ljuskopior” är däremot mindre lämpligt, eftersom ljuskopiering brukar användas om en äldre teknik för direkt kopiering av t.ex. ritningar med hjälp av ljus.

I praktiken används fotokopia och fotokopiering också något oegentligt när man avser kopiering på vanligt papper med en metod som kallas indirekt elstat eller xerografi (med hjälp av statisk elektricitet). Att på finska tala om valokopio också i detta fall är kanske mera korrekt, eftersom tekniken också här förutsätter belysning av originalet.

Till xerografi hänför sig förstås ”xeroxkopia”, som emellertid inte riktigt kan betraktas som ett allmänsvenskt ord utan snarast sammankopplas med ett visst varumärke. Enklast är det att bara rätt och slätt tala om kopia; den här typen av kopiering på vanligt papper är numera praktiskt taget allenarådande, och strängt taget är det inte tekniken utan resultatet som är det väsentliga.

I tekniska sammanhang är det för övrigt vanligt att finskans valo motsvaras av foto eller någon gång optisk – jfr valokuva/fotografi, valokenno/fotocell, valoladonta/fotosättning, valokaapeli/optisk kabel (eller optokabel).

Orden karbonpapper och kalkerpapper är båda korrekta, men de är inte synonyma. Kalkerpapper är det överordnade, och det kan avse både genomskinligt papper som man ritar på (med originalet under) och papper som färgar av sig på ett underliggande papper när man skriver eller ritar på det (t.ex. karbonpapper). I finlandssvenskan talar man ibland också om ”kolpapper” i betydelsen ’karbonpapper’, men det är alltså inte allmänsvenskt.

***

”Runeberg på data” stod det i en rubrik. Detta kan väl inte vara riktigt? Borde det inte heta t.ex. ”Runebergs data i datorregister”? Ta gärna upp också andra termer och språkbruk kring datorn. Vad heter t.ex. ”PC” (personal computer) på svenska?
U.E., Helsingfors

Ordet data har egentligen två innebörder på svenska. För det första har vi den traditionella betydelsen ’uppgifter’ (ofta resultat av mätningar el.dyl.); data är här pluralis. Sådana data kan finnas lagrade i en dator, men behöver absolut inte vara det: man talar t.ex. om tekniska data för en bil eller en maskin.

För det andra används data i singularis i en ganska luddig betydelse som vanligen omfattar både datasystem, datorer och program. Det är närmast detta data som vi har i sammansättningar av typen databranschen, datateknik, dataåldern. En typisk användning av ordet är just att säga att någonting ”finns på data”. Det försvarar sin plats framför allt för att det är ett så bekvämt sätt att uttrycka sådant som annars skulle vara besvärligt att formulera, t.ex. vi har hela registret på data, vi kommer att lägga upp undersökningen på data. Ibland används data också om själva maskinen eller anläggningen (med programvara): datan har klappat ihop.

”Runeberg på data” är ett starkt koncentrerat typiskt rubrikuttryck. Det betyder inte detsamma som att Runebergs data (dvs. uppgifter om R.) finns i ett dataregister, utan snarare att hans verk föreligger i maskinläsbar form och att vissa konkordanser, ordlistor och andra bearbetningar redan är gjorda.

En PC kallas på svenska persondator eller mikrodator. Sådana finns numera av olika slag, med olika bokstavs- och sifferkombinationer (XT, AT, 286, 386 osv.) som bara den invigde förstår sig på.

En minidator däremot är i våra dagar, trots namnet, en kraftfull centraldator med stor kapacitet. De stordatorer som för ett par årtionden sedan fyllde upp hela rum har redan vad kapaciteten beträffar passerats t.o.m. av dagens persondatorer.

Själva ordet dator är en rent svensk skapelse, som på sin tid väckte en hel del debatt. Det är på ett lite okonventionellt sätt bildat till data; ändelsen -or har vi ju i andra ord som motor och traktor. Men dator på latin är något helt annat än en ”datamaskin” – det betyder ’givare’. I dag kan vi i varje fall konstatera att dator är en helt etablerad svensk term som är fast förankrad också i allmänspråket.

Andra centrala datatermer får jag återkomma till vid tillfälle.

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.