Är det verkligen korrekt att tala om ”tågstation” så som ungdomar av i dag gör? Det rätta är väl järnvägsstation, för så heter det av tradition och så kallas stationen ju till exempel i Helsingfors. Är det finskans juna-asema som har påverkat språkbruket?
Ja, det tycks vara en och annan som retar sig på det nya bruket av tågstation istället för det traditionella järnvägsstation. Men dels är bruket knappast så nytt som många tror, dels finns det starka argument för att acceptera det kortare tågstation, som för övrigt ingalunda är någon finlandssvensk egenhet.
Ordet tågstation började uppenbarligen dyka upp i Sverige på 1970-talet, och sedan dess har det blivit allt vanligare både där och hos oss. Ett särskilt uppsving lär det ha fått i samband med terrorattacken mot en station i Madrid 2004.
I dagens läge visar en enkel sökning på webben att järnvägsstation fortfarande är drygt dubbelt så vanligt som tågstation, och detsamma gäller det finska rautatieasema i förhållande till juna-asema. En viktig orsak är säkert att järnvägsstation och rautatieasema används officiellt till exempel på skyltar och i järnvägarnas tidtabeller. Utvecklingen verkar vara parallell i svenskan och finskan, men det handlar knappast om en påverkan från det ena språket på det andra.
Vad kan det då bero på att tågstation och juna-asema blir allt vanligare? En förklaring är förstås att det är kortare, men troligen är en ännu viktigare orsak att vi har parallellen busstation – ett ord som började bli vanligare på 1960-talet. Tar man bussen från busstationen så är det ju naturligt att man tar tåget från tågstationen. På engelska verkar train station redan ha blivit vanligare än railway station.
Det finns för övrigt flera motsvarande parallella bildningar sedan tidigare, t.ex. järnvägsbiljett/tågbiljett, järnvägsförbindelse/tågförbindelse, järnvägsresa/tågresa, järnvägstrafik/tågtrafik. Såsom Språkrådet i Sverige konstaterar i sin frågelåda på webben finns det därför inga skäl att motarbeta tågstation eller andra rimliga nya ord på tåg-. Den senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista (från 2006) har också tågstation som uppslagsord utan kommentarer.
Däremot är ”flygstation” ett ord som bör undvikas när man avser vanliga flygplatser. Här vill jag gärna ge en eloge till Finnair som konsekvent talar om flygplats t.ex. i flygbussarna, trots att vägskyltarna har kvar finlandismen ”flygstation”.
Mikael Reuter var språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.
Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.