I dialekterna i Svenskfinland kan man precis som i svenskt allmänspråk tala om exempelvis friskt vatten, frisk luft, friska vindar, friska tag eller en frisk människa.
En betydelse för frisk som däremot kan upplevas som mindre bekant är att tala om ’frisk mat’ i bemärkelsen att den är osaltad eller för lite saltad. Denna betydelse är mest utbredd i Österbotten där kocken hastigt gräver fram saltkaret om matgästen från Karleby säger att ’såppa är fri:sk’ eller Korsnäsbon (snäppet för sent) säger att ’tjöte smaka nåo gått men e va na li:te fö fri:skt’. Ordbok över Finlands svenska folkmål ger också enstaka belägg för frisk i bemärkelsen osaltad utanför Österbotten, nämligen i Houtskär, Vittisbofjärd och Liljendal och på Brändö.