Under mörka och kalla vinterkvällar kan det vara mysigt att pyssla hemma i köket och baka något gott, förslagsvis en limpa. Dialektordet syftar på mjukt surt eller sötsurt bröd, vanligen av råg och bakat i form av en tjock och rundad bulle.

Enligt Ordbok över Finland svenska folkmål förekommer limpa i orter över hela Svenskfinland, med lite varierande uttal på olika ställen. En limppå säger man bland annat i Nedervetil, Kimito och Ingå, en limpa säger man i Hammarland, Lemland och Korpo, och en lämppa heter det på Kumlinge. Det finns också ett antal sammansättningar med limp- som förled.

Om du har limptur i Nagu betyder det att du har tur med både jäsningen och gräddningen vid bakning av limpa.

Om du har limptur i Nagu betyder det att du har tur med både jäsningen och gräddningen vid bakning av limpa. Åstadkommer du däremot limpklidd i Nagu får du en illa jäst och kladdig limpa. Limpsmörja syftar både i Nagu och i Nyland på en vätska, vanligen svagdricka, som limpan bestryks med under gräddningen. Bemästrar du konsten att baka goda limpor kan du i Nagu kallas för limpmästare.

Limpa förekommer inte endast i den bokstavliga betydelsen utan ordet existerar också i ett antal talesätt. I Vörå kan man säga i brist po brö: jätär an limpon, vilket syftar på att man tager vad man haver och försöker göra det bästa av varje situation. I Sibbo kan man säga gå: så lånkt såm brö: slu:tas o limppåna börjas i betydelsen dra dit pepparn växer. Dessutom kan limpa i bestämd plural i Houtskär användas som öknamn på invånarna i Lempnäs.

dialektermatmånadens dialektordvardag

Dela