Gatunamn del av immateriellt kulturarv
Helsingfors bygger ut existerande stadsdelar för att fler människor ska få möjlighet att bo centralt i staden.
ortnamn
Maria Vidberg disputerar på Helsingforsnamn
Namnvårdaren Maria Vidberg har forskat i hur svenskspråkiga Helsingforsbor använder finska ortnamn när de talar svenska.
Maj och maja
Blomstermånaden maj har sitt namn efter den romerska guden Jupiter Maius. Ordet maj eller major används även i betydelsen ’avbrutna gröna kvistar’ som man förr i symboliskt eller magiskt syfte smyckade, eller majade, personer eller föremål med.
Namngivningsgrunder i fokus
När vägar i ett enspråkigt område ska få namn på det andra språket, som exempelvis i Närpes i samband med att kommunen blev tvåspråkig vid årsskiftet, är det viktigt att beakta namngivningsgrunderna för att de nya namnen ska bevara sin koppling till de ursprungliga namnen.
Sammansatta ortnamn
Häromveckan fick vi på Språkinstitutet en fråga om namnet Västra Yttermark: "Borde det inte följa det lokala uttalet och stavas Väster Yttermark?"
Problematiska regionnamn
Våra regionnamn är invanda, bekanta och oftast mycket viktiga för vår identitet. De flesta vet var Österbotten, Åboland, Åland och Österbotten finns, åtminstone i princip.
Namn, benämningar och beteckningar
En vanlig text består till överraskande stor del av namn. I de flesta fall ställer namnen inte till med några problem för skribenten, men ibland kan de orsaka huvudbry.
När namnskicket blir tvåspråkigt
De enspråkigt svenska kommunerna i Finland har minskat i antal under de senaste årtiondena.
Å vilken älv!
På standardsvenska skiljer vi mellan åar, älvar och floder, även om gränsen för vad de olika orden betecknar självfallet inte är knivskarp.
Ortnamn – en fråga för FN
I juni invigde sångerskan Katri Helena ett gatuavsnitt i sin hemkommun Tohmajärvi som fick namnet Katri Helenan raitti (’Katri Helenas stråk’).
