Som direktör för Språkinstitutet har det varit naturligt för Pirkko Nuolijärvi att engagera sig också för det svenska i Finland. Efter 18 år som direktör går hon i pension i sommar.
– Jag vet inte hur det känns att gå i pension, för jag har aldrig gjort det förr! Men jag har gjort en lista över vilka föredrag jag ska hålla, vad jag ska skriva om i framtiden och vilka uppdrag jag har i olika stiftelser och föreningar, säger direktören för Institutet för de inhemska språken Pirkko Nuolijärvi, som går i pension i augusti.
För Nuolijärvis del blir det med andra ord knappast fråga om att ligga på latsidan efter pensioneringen, men hon säger ändå att det naturligtvis är en stor förändring efter att ha varit i arbetslivet i över 40 år.
– Det har varit givande och lärorikt att arbeta med kunniga och engagerade kolleger.
Pirkko Nuolijärvi kom till Forskningscentralen för de inhemska språken 1998. Bland de största förändringar som har ägt rum under hennes tid som direktör är organisationsreformen 2012 som resulterade i att forskningen till stor del flyttades till olika universitet och att Forskningscentralen blev Institutet för de inhemska språken. Dessutom har internet och den tekniska utvecklingen inneburit stora förändringar.
– I dag finns många råd och regler på nätet och de är så lätta att använda. Jag hoppas det inte finns en enda modersmålslärare i Finland som inte använder våra webbsidor, säger Nuolijärvi och nämner bland annat dialektordböckerna, Vanhan kirjasuomen sanakirja (Ordbok över äldre finskt skriftspråk) och Karjalan kielen sanakirja (Karelsk ordbok) som numera publiceras elektroniskt. Kielitoimiston sanakirja (Finska språkbyråns ordbok) och frågedatabasen Kielitoimiston ohjepankki finns också fritt tillgängliga på nätet.
Naturligt nordiskt samarbete
Pirkko Nuolijärvi kommer från Artsjö i Orimattila och växte upp i en helt finskspråkig omgivning men hon talar flera språk, bland annat estniska. Hennes svenska är också fullständigt flytande.
– Jag skrev min doktorsavhandling inom ett nordiskt projekt och där var det de skandinaviska språken som gällde, säger Nuolijärvi om hur hon började använda och utveckla sin skolsvenska.
Som direktör för Språkinstitutet menar hon att det är naturligt att engagera sig för svenskan, vilket hon har gjort både internt inom Språkinstitutet och i samarbete med andra aktörer och myndigheter. Bland annat satt hon med i kommittén som arbetade med den nya språklagen som trädde i kraft 2004. Samtidigt skulle hon gärna se att fler nordiska kolleger lärde sig finska.
I europeiska sammanhang märks det att de nordiska länderna har samma mål och synsätt. Det är lätt att tala med dem, vi förstår varandra.
– Jag försöker säga att finskan inte är ett så svårt språk att lära sig, men det tar naturligtvis sin tid. Vi borde ha gjort mer för finskan i Sverige. Men det är bättre att städa sin egen lägenhet än andras, vi har mycket att förbättra här hemma också, säger Nuolijärvi.
Nuolijärvi har också varit engagerad i nordisk och internationell språkpolitik. Hon säger att det nordiska samarbetet är naturligt.
– I europeiska sammanhang märks det att de nordiska länderna har samma mål och synsätt. Det är lätt att tala med dem, vi förstår varandra, säger Nuolijärvi.
Bianca Holmberg