Många svenskspråkiga anser att de inte får tillräcklig betjäning på sitt eget språk i tvåspråkiga kommuner. Samiskspråkiga kan mötas av okunskap och fördomar. Teckenspråkiga måste själva beställa tolkar för myndigheternas räkning. Det här framgår av justitieministeriets nypublicerade barometrar över de språkliga rättigheterna.

Svenska: överlag bra men språkminoriteter missnöjda

Språkbarometern 2024 undersökte hur invånarna i tvåspråkiga kommuner upplever att deras språkliga rättigheter tillgodoses.

Enligt forskaren Isak Vento är betyget överlag bra, men de som svarade påpekade att det brister i betjäningen särskilt i tvåspråkiga kommuner där svenska är minoritetsspråk. De språkliga rättigheterna inom den offentliga sektorn fungerar bättre i kommuner med svensk majoritet.

De som svarade uttrycker också missnöje med digitala tjänster på svenska, även om de anser att språkklimatet i Finland har förbättrats sedan den förra mätningen år 2020.

Sammanlagt besvarades enkäten av 5 130 personer.

Samiskspråkiga: fördomar och okunskap

Samebarometern 2024 riktade sig nu inte till de primära användarna av olika tjänster, utan frågade för första gången de myndigheter som omfattas av samiska språklagen hur de anser att samernas språkliga rättigheter tillgodoses.

Resultaten visar att samiskspråkiga fortfarande stöter på fördomar och okunskap i arbetet eller när de uträttar olika ärenden. De erbjuds inte alltid tjänster på samiska, trots att det är ett lagstadgat krav för myndigheterna. Majoriteten ansåg också att det finns brister i kunskapen om samers språkliga rättigheter.

Sammantaget vittnar Samebarometern om att både samiska kunder och anställda möter svårigheter där deras språkliga rättigheter inte alltid tillgodoses.

Teckenspråkiga: känner till sina rättigheter

Teckenspråksbarometern 2024 visade att teckenspråkiga, både de som använder finskt och finlandssvenskt teckenspråk, har en god kännedom om sina språkliga rättigheter.

Trots det tvingas de ofta själva skaffa tolkar eftersom myndigheter inte alltid följer lagstiftningen om tolkningstjänster. Särskilt stor är bristen på tolkar till finlandssvenskt teckenspråk. Flera teckenspråkiga rapporterade också hur återuppringningstjänsterna inom social- och hälsovården utgör ett hinder för dem.

– Sådana tjänster är självklart fullständigt värdelösa för någon som inte är hörande och inte råkar ha någon annan nära till hands när det ringer, konstaterade forskaren Päivi Rainò.

De finska och svenska teckenspråkiga utgör språkliga minoriteter i Finland. Det finlandssvenska teckenspråket är ett mycket litet minoritetsspråk, vilket också återspeglas i antalet svar.

I undersökningen framkom det också, att de teckenspråkiga oftast är flerspråkiga och i många fall samtidigt betraktar även finska eller svenska som modersmål

Barometrarna är viktiga verktyg

– Det här är den sjätte språkbarometern som justitieministeriet låtit utföra, och den har blivit ett viktigt verktyg för oss, konstaterade Inga Kauppi, sakkunnig vid avdelningen för demokrati och offentlig rätt, självstyrelse och jämlikhet, i samband med att barometrarna offentliggjordes.

Justitieministeriet följer upp resultaten och beaktar dem i sitt arbete med att vidareutveckla språklagstiftningen och säkerställa att de språkliga rättigheterna följs.

Dela