Resebyrå i villaområde

Reuters ruta 20/3 1987

I svenskan finns det gott om ord som i singularis slutar på -a. Den allmänna regeln är att -a i sammansättningar helt försvinner eller förvandlas till någon annan bokstav. Härpå ett par exempel: kvinna – kvinnofråga, resa – resebyrå, skola – skolpojke. Men nu, när jag i flera år har studerat svenska, har jag lagt märke till en sak. I två ord som slutar på -a bevaras samma bokstav även i sammansättningar. Dessa ord är narkotika och villa: narkotikaproblem, villabebyggelse. Vad beror det här på? Så vitt jag vet är dessa två fall i svenskan de enda undantagen.
Arto I., Esbo

Principerna för vad som händer med a-et när substantiv på -a ingår i sammansättningar är inte alldeles enkla att beskriva. Resultatet är bland annat beroende av den språkhistoriska utvecklingen. I många fall visar det sig också att samma förledsord beter sig olika i olika sammansättningar, t.ex. beroende på sammansättningens ålder och stilistiska valör.

Att narkotika som förled bibehåller sitt -a beror på att det ursprungligen är en pluralform av det latinska lånordet narkotikum. Vi kan jämföra med t.ex. fakta (pl. av faktum; faktaredovisning, faktaunderlag) och data (ursprungligen pl. av datum; databehandling, datasekretess). Att ordet narkotika numera också kan användas som singularis (best.f. narkotikan) ändrar inte på denna sak.

Lite svårare är det att entydigt förklara varför villa står oförändrat som förled. Det sannolika är i varje fall att det är dess karaktär av lånord (också det från latinet) som spelar in. Det är ju ett senare lån i svenskan än t.ex. det likaså latinska skola som fungerar på samma sätt som andra gamla lånord eller rent svenska ord (skolpojke liksom gatpojke).

Det finns ett antal andra förleder av latinskt och italienskt ursprung som liksom villa bibehåller sitt a. Jämför t.ex. cirkapris, galaföreställning, ligafotboll, maffiavälde, pizzarestaurang, vespaåkare.

Också i fall där a-et är en rent svensk avledningsändelse tycks det bibehållas i nyare lånord som ingår i sammansättningar. Ett ord som skripta varken tappar sitt -a eller får det utbytt mot en annan vokal om det står som förled i en sammansättning, t.ex. skriptabefattning.

När det gäller äldre svenska ord har vi som frågeställaren påpekar tre huvudtyper. I den första typen växlar a med o eller u (beroende på den föregående stavelsens längd i fornsvenskan) som i kyrkoherde, kvinnopräst, gatuarbete; många av dessa ord kan i vissa fall också förlora sitt a, som i kyrkbok och gatsopare. I den andra typen växlar a med e (eller i vissa fall ingen vokal): resebyrå (men resgods), räntefot, skadeersättning. Den tredje typen tappar alltid sitt a som i färjolycka, lamphållare och pannkaka.

Så finns det åtminstone ett par ord på -a där detta bibehålls i sammansättningar av tydlighetsskäl. Man talar om massatillverkning, massaindustri osv. i motsats till masstillverkning, och man talar om syrafast och syrahalt för att särskilja ord på syra från ord på syre. Det är mycket möjligt att ett liknande behov av distinktion har spelat en roll också i fallet villa, jfr villavägar och villovägar.

Slutligen något om vad som händer när förleden är dubbel, för att ytterligare komplicera saken.

I sådana fall där det enkla ordet tappar sitt a i sammansättningar får vi ofta vid dubbel sammansättning ett s i fogen, precis som när den första sammansättningen slutar på konsonant. Det heter alltså ficklampsbatteri och stekpannslock på samma sätt som det heter lastbilshjul.

Vid sammansättningar på -skola förvandlas a-et emellertid normalt till e när dessa sammansättningar i sin tur ingår i nya sammansättningar: grundskolelag, högskoleutbildning. Undantag är framför allt folkskollärare och i analogi med detta grundskollärare.

När vi har vokalväxling i enkla sammansättningar så har vi det också i motsvarande dubbla: högräntekonto, vagnsskadeförsäkring, domkyrkoförsamling. Däremot är det helt möjligt med s i fogen när vi i den enkla sammansättningen alternativt har vokallös form. Vi kan alltså tala om gågatsprojekt liksom vi säger gatpojke.

Mikael Reuter