En bil har blivit stulen
Reuters ruta 31/3 1989
Svenska språket känner tre olika passivalternativ. Passiv kan bildas antingen med s, bli eller man-konstruktion. Men någon gång är det ytterst svårt att avgöra vilken form som vore den bästa. Vilket alternativ av de tre följande skulle lämpa sig bäst i det här exemplet?
1) En gammal röd bil har stulits.
2) En gammal röd bil har blivit stulen.
3) Man har stulit en gammal röd bil.
Finns det över huvud taget fall där bara något av dessa tre alternativ vore användbart?
A.I., Esbo
Eftersom språkbruket varierar en hel del är det inte möjligt att ge några absoluta regler för hur de här passivkonstruktionerna skall användas. Det finns för övrigt ytterligare ett alternativ som bör nämnas, nämligen konstruktion med vara: en gammal röd bil är stulen. Den är visserligen betydligt mer begränsad till användningen, och det är diskutabelt om den kan betraktas som passiv, men den brukar ändå tas upp i sammanhanget.
S-passiven är en form som är utmärkande för de nordiska språken – ett av de särdrag som skiljer dem från andra germanska språk. Passiv med bli och vara har däremot motsvarigheter i de övriga germanska språken. Omskrivning med man har också motsvarigheter i andra språk; någon egentlig passiv är det ju inte fråga om, även om betydelsen motsvarar passiv.
Skillnaden mellan s-passiv och bli-passiv är framför allt att s-passiven i allmänhet framhåller själva handlingen, dvs. verbalbegreppet, medan bli-konstruktionen framhäver resultatet av handlingen. I exemplet med den gamla röda bilen är det inte så lätt att peka på någon skillnad i betydelsen, men vi kan gå vidare i händelsekedjan och konstruera följande två meningar:
Bilen hittades två dagar senare i Borgå. Ägaren blev både glad och överraskad när han hörde att den hade blivit återfunnen.
I den första av dessa meningar är det verbalbegreppet hittades som framhävs, plus tid och plats som bestämning till detta. I den senare meningen är det resultatet: bilen var återfunnen och kunde lämnas tillbaka till ägaren.
Både s-passiv och bli-konstruktion kan kombineras med agent: bilen stals/blev stulen av en yrkestjuv.
Men också här kan vi se en viss skillnad. I ett exempel som bilen hittades/blev hittad av polisen i Borgå
känns s-passiven mer naturlig, eftersom det är handlingen snarare än resultatet som framstår som det viktiga. Däremot skulle man troligen snarare säga
han påstod att han hade blivit misshandlad av polisen
än ... att han hade misshandlats av polisen.
S-formen är den vanligaste i presens, där bli-konstruktionen förekommer ganska sällan. Den används bl.a. (vid sidan av imperativ) i bruksanvisningar, recept o.dyl.:
kakan gräddas i 200 grader tills den fått en vackert brun färg.
Också i andra beskrivningar är s-formen vanlig, till exempel här i rutan där det säkert finns flera exempel på används varje vecka.
S-passiven är också vanlig i olika slag av byråkratiska texter – alltför vanlig kan man säga, eftersom det ofta är betydligt bättre att försöka uttrycka sig i aktiv form.
Bli-konstruktionen uttrycker vanligen en bestämd handling. Den används framför allt i preteritum och perfektum:
han blev påkörd av en lastbil i Pargas vägskäl;
hon har blivit erbjuden ett nytt arbete.
Konstruktionen med man framhåller på något sätt mer än de andra att det är någon som utför handlingen, även om denna någon är okänd eller om det är irrelevant vem det är. Jämför t.ex. man har stulit den röda bilen och den röda bilen har blivit stulen.
Omskrivning med man kan ibland vara bra som alternativ till s-passiv, men det är skäl att vara försiktig. Framför allt skall man undvika att använda man med flera olika syftningar i samma sammanhang (”man brukar framhålla att man inte skall skriva så att man kan missuppfatta vad man menar”).
Bättre är det då att uttrycka sig konkret i aktiv form. I stället för det föreslås att ... eller man föreslår att ...
kan man med fördel skriva t.ex. arbetsgruppen föreslår att ...
Passiva formuleringar skall vi helst använda bara när det verkligen är befogat – som t.ex. när jag här i rutan har använt s-passiv och man-konstruktioner...
Också i frågarens exempel med den gamla röda bilen är det befogat att använda passiv, eftersom tjuvens identitet är okänd eller irrelevant. Vilken av meningarna som är bäst beror lite på vad man vill framhålla – jämför ovan – men i första hand skulle jag rekommendera alternativ 2 med har blivit stulen.
Mikael Reuter