Räkneord och datum

Reuters ruta 11/1 1991

När skrivs räkneord med siffror, när med bokstäver? Är det någon skillnad mellan olika typer av text?
Håller den gamla regeln att man skriver lördagen den 5 januari men lördag 5.1?
Nittonhundranittioett

En tumregel är att räkneord alltid skrivs med siffror när det är fråga om statistik eller motsvarande matematiska angivelser. Det innebär bl.a. att man alltid använder siffror i samband med måttenheter skrivna som förkortningar eller symboler, t.ex. 2 m, 7 min och 10 kg. Detsamma gäller förkortningen st., förkortade myntenheter och tecknet %: 7 st. à 9 mk, 6 %. Också vid numrering används siffror: rum 12, klass 8, nr 3.

Siffror används vidare vid statistiska och liknande jämförelser: av 50 testade apparater visade sig 3 vara helt odugliga medan 8 hade mindre fel.

I vanlig löpande text används i övriga fall bokstäver för antal upp till tolv och i många fall ännu fler: bara tre av mina arbetskamrater röker, min farfar hade elva syskon, hon är en av de aderton i Svenska Akademien. Detta gäller också tillsammans med måttenheter o.dyl. som skrivs ut oförkortade: det är tolv kilometer till närmaste stad, jag kommer om tjugo minuter. Man kan alltså skriva 12 km, 12 kilometer och tolv kilometer, men inte ”tolv km”.

Också tusen och miljoner skrivs ofta med bokstäver: tusen och en natt, flera miljoner mark. Miljoner och miljarder kan bra kombineras med ett föregående tal skrivet med siffror, t.ex. 258 miljoner mark, 4,5 miljarder kronor. Däremot brukar man inte kombinera tusen med en föregående siffra (”12 tusen”).

När det gäller skrivning av datum stämmer det att det finns en gammal regel som säger att ordet den skrivs ut när månaden skrivs med bokstäver: fredagen den 11 januari 1991. Ett sådant sätt att skriva datum med både bokstäver och siffror kallas med ett fint ord alfanumeriskt, och det är det skrivsättet som i första hand rekommenderas i löpande text.

Framför allt i brevhuvud, tabeller, program o.dyl. använder man vanligen ett rent numeriskt skrivsätt, dvs. man skriver också månaden med siffror: 11.1.1991 eller 11/1 1991. I den mån man skriver ut veckodagen står den vanligen i obestämd form: fredag 11.1.1991. Observera att punkt i svenskan sätts ut bara mellan siffror (dvs. mellan dag och månad och mellan månad och år). Vi skriver alltså t.ex. 11–12.1 och 3–4.2.1991. I det här avseendet skiljer sig svenskan från bl.a. finskan, danskan och norskan; i dessa språk skriver man 11.–12.1. och 3.–4.2.1991, och punkt efter datum används också när man skriver alfanumeriskt (11. tammikuuta, den 11. januar).

Att svenskan här går sin egen väg beror på att vi inte heller i övrigt skriver punkt efter ordningstal, utan antingen kolon följt av ordningstalets sista bokstav (1:a, 3:e, 22:a) eller, när det av sammanhanget är klart att det är fråga om ett ordningstal, bara siffran: 3 våningen, 2 uppl.

Ytterligare ett sätt att skriva datum är det som rekommenderas som s.k. internationell standard, dvs. typen 1991-01-11. Det är onekligen logiskt och klart, men trots sin status av standard används det relativt begränsat i världen. Ett av de få länder där det har slagit igenom rätt väl är Sverige.

Den huvudsakliga orsaken till att det inte har fått en mera allmän spridning är uppenbarligen att det inte motsvarar det sätt på vilket man av tradition har angett datum på naturligt talspråk inom respektive språkområde. Vi kan säga både den elfte januari nittonhundranittiett och elfte i första nittonhundranittiett, men det går inte gärna att i löpande tal säga ”nittonhundranittiett januari elva” eller ”nittonhundranittiett ett elva”.

Särskilt krångligt är det att tolka tidsintervall som är angivna på det sättet, t.ex. 1991-01-08--01-11, 1991-01-09--02-10 (med två bindestreck mellan datumen). Åtminstone i löpande text är det därför skäl att hålla sig till de traditionella sätten att ange datum, i första hand det alfanumeriska av typen fredagen den 11 januari.

Mikael Reuter