Svart expert gör värnplikt

Reuters ruta 3/5 1991

Enligt en insändare för några veckor sedan skulle ”neger” som benämning på en representant för den negroida rasen ha blivit ett olämpligt, ja t.o.m. diskriminerande ord. Detta är mycket förvånande. Åsikten har inget stöd i SAOL eller i svenska uppslagsverk (inte ens i nyare sådana).
Insändaren föreslår bl.a. alternativet ”afrikan”, men det täcker ju mycket mera än ”neger”. Dessutom lever en stor del av negrerna i dag utanför Afrika. Måhända återgår insändarens uppfattning på det engelska ”negro”, som kanske inte är så gångbart, men svenskans ”neger” har väl aldrig varit nedsättande.
A.M., Grankulla

Jag hör själv till dem som inte från början har uppfattat neger som ett nedsättande ord, och som anser att det borde kunna användas helt neutralt. Men så enkelt är det tyvärr inte när språkliga uttryck sammankopplas med känslomässiga attityder. Åtminstone när det gäller dagens förhållanden får vi helt enkelt lov att konstatera att språkbruket har förändrats: man talar helt enkelt inte längre i neutrala sammanhang om negrer, t.ex. i dagspressen.

Sedan kan vi naturligtvis spekulera kring frågan om det i själva verket är språkbruket eller de allmänna attityderna som har förändrats. Vilka attityder till svarta eller färgade förknippades med den äldre användningen av neger, t.ex. i läroböcker? Sådana frågor går emellertid utanför ramen för en språkspalt.

I ett stort textmaterial ur Dagens Nyheter 1987 hittade jag sex belägg på neger. Inget av dem var neutralt. Tre fanns i samma mening, som behandlade fördomar: ”en neger är en neger är en neger”, två av exemplen gällde ”en vit neger” och det sista, mest neutrala, handlade om ”en grånad neger med sorgsna anletsdrag”. Däremot fanns det i samma material mängder av exempel på svart och färgad (som ofta används i samma betydelse, utom när det gäller Sydafrika där man skiljer mellan svarta och färgade).

Vare sig vi gillar det eller inte får vi alltså konstatera att neger i dag av många (de flesta?) uppfattas som nedsättande. Det mest neutrala ordet – ibland rentav med positiva förtecken – är svart. Att neger ursprungligen kommer från det spanska negro, som betyder just svart, är sedan en annan sak. 

***

”Professor Kalle Achté är sakkännare på det mentalhygieniska området” stod det här om dagen i tidningen Veckan. Här är väl ”sakkännare” en direkt översättning från finskans asiantuntija; svenska är det i varje fall inte. Men är han sakkunnig, expert eller specialist?
S.M., Vasa

Sannolikt är Kalle Achté både sakkunnig, expert och specialist, men trots att de tre orden är praktiskt taget synonyma används de ändå lite olika.

Att man är sakkunnig innebär förstås att man har stor sakkunskap på ett visst område. Ordet används ofta substantiverat, framför allt om folk som har ombetts att avge utlåtande om något. Universiteten tillsätter t.ex. sakkunniga för att bedöma de sökandes kompetens vid professorstillsättningar.

Också experter och specialister kännetecknas av att de har stor sakkunskap på sitt område. Vill man se en skillnad i betydelsen är det snarast så att ordet expert är mer allmänt (och kanske uttrycker en ännu högre grad av sakkunskap än specialist), medan specialist används för att beteckna någon som uttryckligen har specialiserat sig på ett visst område. Därför används specialist bl.a. som beteckning på en specialiserad läkare, t.ex. en specialist på kirurgi (som alltså inte skall kallas ”specialläkare”, vilket ofta sker enligt mönster av fi. erikoislääkäri).

I det aktuella fallet hade uppenbarligen expert varit det bästa ordet, eftersom skribenten sannolikt avsåg något mera än att professor Achté har genomgått specialistutbildning. 

***

”Nästan direkt efter att år 1980 ha blivit vald till tjänsten [som näringsombudsman] ryckte Esko Aho in för att avtjäna värnplikten.” (Hbl 10.4.1991)
Enligt undertecknads uppfattning avtjänar man ett straff medan man däremot gör sin plikt, också sin värnplikt. Värnplikten är väl ingalunda ett straff som skall avtjänas?
Frontman och ex-sergeant

Det är riktigt. Man gör eller fullgör sin värnplikt. Man kan också tjäna t.ex. i armén eller i flottan, även om detta uttrycker en lite annan aspekt på det hela. Men det är bara straff och därmed jämförbart som kan avtjänas.

Mikael Reuter