Dubbelt så dyra samtal

Reuters ruta 16/10 1996

En notis i tidningen berättade i somras att det är ”två gånger dyrare” att använda mobiltelefon än att använda traditionell telefon. Rubriken för notisen var ”Mobilsamtal dubbelt dyrare än vanliga”.
Jag har ett par gånger tidigare skrivit om konstruktioner av typen ”dubbelt dyrare”, ”hälften längre” och ”hälften mindre”, men det är närmare tio år sedan, så det kan vara bra att ta upp det igen. Dessutom har tillgången till stora maskinläsbara textkorpusar gjort det möjligt att studera den faktiska användningen på ett sätt som inte var möjligt tidigare.

När jag senast behandlade frågan försökte jag närmast resonera logiskt, och visa på den tvetydiga betydelsen av uttryck med dubbelt och hälften följda av komparativ form. Om a kostar 100 mk och b är dubbelt dyrare än a, kostar b då 200 mk eller 300 mk? Hur långt är hälften längre än 10 m – är det 15 m eller 20 m?

I dag kan jag också hänvisa till bruket i Sverige och konstatera att denna typ av jämförelse inte över huvud taget tycks förekomma där. Bortsett från ett enstaka fall av ”dubbelt fler” har alla jämförelser av det här slaget i de material jag har gått igenom formen dubbelt så dyr, hälften så lång.

Det är också värt att konstatera att det adjektiv som används i jämförelserna alltid är det så att säga positiva i ett par: dyr, lång, stor, gammal, hög, snabb – inte billig, kort, liten, ung, låg eller långsam. Det i finlandssvenskan relativt vanliga ”hälften billigare” eller rentav ”dubbelt kortare” motsvaras alltså av hälften så dyr, hälften så lång.

Samma regler som för dubbelt gäller för två gånger: man säger två gånger så snabb, inte ”två gånger snabbare”.

Det finlandssvenska bruket av typen ”dubbelt större” och ”hälften mindre” m.fl. är av allt att döma djupt rotat också i våra dialekter. Vad det har för ursprung är vanskligt att säga – man är frestad att misstänka finsk påverkan, men en viss försiktighet är kanske på sin plats.

Det som i varje fall är klart är att kraven på logik och tydlighet här samverkar med bruket i rikssvenskan. Den som vill uttrycka sig klander-fritt och är mån om att bli rätt förstådd gör därför klokt i att undvika konstruktioner med hälften, dubbelt och två gånger följda av ett adjektiv i komparativ. Då är chansen minst dubbelt så stor att informationen skall gå fram utan störningar.

Mikael Reuter