Robotar och missiler

Reuters ruta 14/4 1999

Missiler och robotvapen av olika slag har varit sorgligt aktuella under de senaste månaderna. Det har också aktualiserat frågan om det är någon skillnad mellan robotar (i den här betydelsen) och missiler. Är det i själva verket så att missil är en engelskinfluerad nymodighet medan det riktiga svenskas ordet för en sådan fjärrstyrd eller självstyrd projektil är robot?

Något nyord i svenskan är missil inte. Det har enligt Nationalencyklopedins ordbok använts sedan början av 1950-talet, medan första belägg på robot i den här betydelsen är från mitten av 1940-talet. Båda orden tycks ha levt sida vid sida i praktiskt taget samma betydelse under det senaste halvseklet, och att döma av stickprov ur tidningstexter från slutet av 1980-talet och slutet av 1990-talet är de praktiskt taget lika frekventa.

Det som kan tolkas som att robot betraktas som huvudordet är dels att det tycks användas officiellt av det svenska försvaret (bl.a. i en översikt av de svenska vapensystemen på webben) och av vapenföretaget Bofors, dels att Nationalencyklopedin (alltså själva uppslagsverket, inte ordboken) hänvisar från missil till robot och alltså har sin artikel om sådana vapen under detta uppslagsord.

Men i praktiskt språkbruk är orden alltså lika vanliga, möjligen med en viss övervikt för missil, som säkert stärks av engelskans missile.

En sådan skillnad tycks i varje fall finnas att missil sällan används om projektiler som används på relativt kort distans mot t.ex. flygplan och pansarvagnar. Man talar till övervägande del om luftvärnsrobotar och pansarvärnsrobotar, även om det finns enstaka exempel också på luftvärnsmissiler.

Det som eventuellt kunde tala till förmån för missil – utöver att det är mer internationellt – är att det är mer entydigt än robot. Robot har ju en annan huvudbetydelse (som är den ursprungliga), nämligen ”maskinmänniska” eller apparat som automatiskt kan utföra krävande arbetsmoment med hjälp av sensorer m.m.

Inget av de här orden kan ju heller sägas vara mer eller mindre ”svenskt” – de går båda att anpassa till svenskt uttal och svensk böjning, även om robot förorsakar vissa svårigheter. I finlandssvenskan uttalas det ju vanligen kortstavigt (med kort å och kort b), medan man i rikssvenskan säger antingen råbb´åt eller rå´båt. Däremot måste det betraktas som ett direkt fel att i svenskan uttala det med tryck på sista stavelsen. Och pluralformen på svenska är entydigt robotar, inte ”roboter”.

Ordet robot (i den ursprungliga betydelsen) skapade 1920 av den tjeckiske författaren Karel Capek i dramat ”R.U.R.”. Utgångspunkten var det tjeckiska robota som betyder ungefär ’dagsverke’.

Missil kommer från latinets missile ’kastspjut, slungsten’, en avledning av verbet mittere ’sända’.

Mikael Reuter