Skridskor med bra bett?

Reuters rutor 21/1 2011

Skridskor har varit aktuella här i Hbl på sistone, och vi kan med glädje konstatera att finlandismen ”skrinnskor” inte har använts i de sammanhangen, liksom inte heller ”skönskrinning” (fi. kaunoluistelu) för det som på svenska heter konståkning. Men att de båda lever kvar i mer vardagliga sammanhang kan man lätt konstatera om man till exempel googlar.

I diskussionen kring olika slag av skridskor för olika ändamål har man bland annat diskuterat deras ”bett”. Och här är det upplagt för missförstånd. En person från Sverige kan visserligen tänka sig att hockeyskridskor, långfärdsskridskor och skridskor för konståkning har olika bett – men då handlar det om något helt annat än vad de flesta finlandssvenskar avser med ordet. Att skridskorna får eller ger bra bett betyder nämligen på svenska att de skär bra i isen utan att glida åt sidan. Det stycke metall som gör skridskon till en skridsko kallas i stället på svenska skena. Har man en väl slipad skena får man alltså bra bett.

Slår man upp ordet bett i en svensk ordbok får man flera betydelser som har att göra med verbet bita i dess olika betydelser. Att till exempel en kniv eller en såg har bra bett betyder att den ”biter”, det vill säga skär, effektivt. Men det handlar alltså om egenskapen eller prestationen, inte om en konkret del av kniven eller sågen.

Det som vi i Finland ofta kallar bett motsvaras i stället av knivens eller sågens blad, eller i vissa fall kanske dess egg, det vill säga den vassa kanten. På en sax och en borr kan den vassa kanten också kallas skär. Finlandismen ”borrbett” motsvaras normalt av det enkla borr. Yrkesfolk i Sverige gör ofta skillnad mellan en borr som är hela verktyget, och ett borr som är den utbytbara snurrande del som man stoppar in i borrmaskinen. Den distinktionen nämns emellertid inte i gängse ordböcker.

Jag är rädd för att den finlandssvenska användningen av bett i betydelsen ’blad’, ’skena’, ’borr’ osv. troligen hör till kategorin outrotbara finlandismer, men jag tycker ändå att vi ska vara klara över att ordet kan leda till direkta missförstånd. Vi ska alltså vara försiktiga med bett särskilt när vi kan tänkas ha sverigesvenskar bland lyssnarna eller läsarna. Det innebär bland annat att ordet inte bör användas i sin finländska betydelse i stilistiskt neutral text som tidningstext.

Mikael Reuter