Kvinna är det vanliga, neutrala ordet för en ”fullvuxen person av honkön”. Det används ofta i samhällelig och biologisk betydelse (exemplen tagna ur Språkbanken): Vi vill bland annat höja löner i vården, där många kvinnor jobbar; Nu har polisen tagit fast två personer, en kvinna och en man; 160 män, kvinnor och barn bor i ett hus som är gjort för omkring 60 personer. I sammansatta ord som kvinnoideal och affärskvinna är det också kvinna som gäller – vi skulle inte tala om damideal eller affärstant. Samma sak gäller förstås internationella kvinnodagen som firas i hela världen den 8 mars varje år, för att uppmärksamma ojämställdheten mellan kvinnor och män.
Fina damer
I vissa sammanhang används ordet dam i stället för kvinna. Då handlar det enligt Svensk ordbok om en ”respekterad kvinna som har eller ger intryck av att ha god samhällsställning”, till exempel i uttryck som fina damer, mina damer och herrar, kan jag hjälpa damen med väskan? I Språkbanken finns till exempel en finklädd dam, en yppig dam, en elegant dam, en äldre dam. Dessutom talar vi vanligen om dammode, damavdelning och damkläder, inte kvinnomode och kvinnoavdelning (om det inte gäller till exempel ett sjukhus eller ett fängelse). Ordet kvinnokläder förekommer i ett specifikt sammanhang: då handlar det ofta om män som använder kvinnokläder. I sportsammanhang förekommer också ordet dam: man talar för det mesta om damidrott och inte kvinnoidrott, liksom man också vanligen säger herridrott, inte mansidrott. En intressant inkonsekvens är dock att man säger damkör om en kör med enbart kvinnor, men om kören bara har manliga sångare heter den manskör.
Import från romani
Ett ord som kom in i svenskan för cirka hundra år sedan är det vardagliga ordet tjej. Det är ett av de förhållandevis ganska få ord som svenskan har lånat in från ett minoritetsspråk, nämligen romani. Tjej är vanligare i sverigesvenskan än i finlandssvenskan, men förekommer också i Finland. En tjej är ofta en flicka, men tjej används också om vuxna kvinnor: en välutbildad tjej ... får mer än 600 kronor om dagen; man får också träffa en 65-årig tjej som breakdansar tre gånger i veckan. Förutom att tjej används i betydelsen flicka eller kvinna kan det också betyda flickvän, liksom kille kan betyda pojkvän.
Käring är negativt
Ett ord för kvinna som ofta har klart negativa konnotationer är käring, med den alternativa stavningen kärring. Ordet är enligt Svenska Akademiens ordbok en avledning av ordet karl och har alltså inget med kär att göra. Käringar beskrivs ofta som gamla, fula och elaka. När man söker i Språkbanken hittar man uttryck som Vem vill se en gammal käring på vita duken, prinsessan förvandlas till en begagnad käring och en käring stod och skrek. Käringkast för kast underifrån och käringstopp för motorstopp är andra sammanhang där käringen får stå för ett sämre alternativ eller för något negativt. En man som anses vara en ynkrygg kan också kallas käring. Vi kan inte ha en käring som NN i försvaret, ger Svensk ordbok som exempel.
I vissa dialekter kan käring användas neutralt om (gifta) kvinnor. Ordbok över Finlands svenska folkmål ger bland annat exemplen by:ssis tjärngona bihö:vär na: ti pra:t åmm å (Vörå), på kväldi dansa gobban å tsälngan (Kronoby). Men också i dialekterna finns det många sammanhang där käring är ett nedvärderande ord, och det finns många exempel på sammansättningar där käringen får stå för något negativt: käringhalka är svår halka, käringilska är ihållande ilska och en käringknut är en felslagen råbandsknop eller en slarvigt knuten knut.
Det finns naturligtvis många fler ord för kvinnor i olika åldrar, allt från det neutrala flicka och det aningen ålderdomligt klingande tös till tant, som en del uppfattar som ett neutralt ord och andra inte vill förknippas med. På internationella kvinnodagen kan förhoppningsvis de flesta personer av honkön känna sig inkluderade i benämningen.