På Institutet för de inhemska språkens webbplats och i våra ordböcker, webbtidskrifter och andra publikationer finns nyttig information om språk, dialekter och namn. Med hjälp av de här uppgifterna kan du lära dig söka i våra resurser.
Du hittar svaren på namnfrågorna på vår webbplats sprakinstitutet.fi.
Många ortnamn som finns på våra kartor innehåller ord som vi känner igen. Till exempel har platser som Hästholmen och Getgrundet fått sina namn för att hästar och getter betat där.
Hästen syns i våra ortnamn.
1. Namnet Fölskär skulle därför kunna tänkas vara ett skär där föl betat, men det är det inte. Fölskär kan visserligen kopplas ihop med djur, men inte hästar. Förklara vilken bakgrund namnet Fölskär har.
2. Ortnamn som Mordmossen och Skräcknäs låter kanske lite kusliga men de har inget med substantiven mord och skräck att göra. Ta reda på vilken betydelse de här namnen kan ha.
3. I Finland finns nio så kallade historiska landskap: Egentliga Finland, Karelen, Lappland, Nyland, Satakunta, Savolax, Tavastland, Åland och Österbotten. Namnen på landskapen bär på historia. Landskapet Nyland har till exempel fått sitt namn för att det var nytt i förhållande till de äldre landskapen (Egentliga) Finland och Tavastland när det fick sitt namn. Det här fick också synas i namnet.
Österbotten är ett av våra västligaste landskap. Hur kommer det sig att namnet trots det innehåller ordet öster?
Frågor om personnamn
På Språkinstitutets webbplats finns en lista över finlandssvenska efternamn som kan vara svåra att uttala. I listan finns uttalen både i skriven form och som ljudfiler. Kontrollera listan och svara på följande frågor:
Hur uttalas namnet Adlercreutz?
Leta reda på ett efternamn som kan uttalas på flera olika sätt och ta reda på vem det är som bestämmer hur ett efternamn ska uttalas när det finns flera alternativ.
Frågor om dialekter
Ordbok över Finlands svenska folkmål (dialektordboken) ges ut som nätordbok och riktar sig till både språkvetare och andra dialektintresserade. Den ger en ingående beskrivning av de svenska dialekterna i Finland. Använd nätordboken för att hitta svar på följande frågor. Genom att klicka på texten Meny längst uppe till höger hittar du sidan Sökhjälp, som kan hjälpa dig på traven.
Hur många ord i dialektordboken börjar på F? Hur många slutar på F?
Hur kan en filbytta från Solv se ut?
Hitta svar på följande frågor om dialekt på Språkinstitutets webbplats sprakinstitutet.fi.
Hur många ordsedlar finns det i Ordbok över Finlands svenska folkmåls ordregister?
Vad är en limpmästare?
Till vilket svenskt dialektområde i Finland räknas Dragsfjärd?
Ge exempel på tre västfinska dialekter.
Förekomst av diftonger, som när ordet sten uttalas stein, och fornsvensk stavelsekvantitet, som när verbet fara uttalas med korta vokaler, är exempel på arkaismer i de svenska dialekterna i Finland. Vad är en arkaism?
Var kan du lyssna på svenska dialektprov?
Dialektquiz
Vill du testa dina dialektkunskaper? Gör vårt quiz om olika basturelaterade dialektord!
I artikeln Unga med rötter i andra kulturer bidrar till dialekternas växtkraft, publicerad 2025 i tidskriften Språkbruk, presenterar forskaren Marion Kwiatkowski en undersökning om hur ungdomar med invandrarbakgrund i Österbotten ser på dialekt.
I krönikan Jag är inte så rolig om jag inte får prata dialekt, publicerad 2023 i samma tidskrift, reflekterar författaren Ellen Strömberg kring sin egen dialekt och hur det är att ha dialekt som modersmål.
I bloggen Dialekter – mer än det vi ser eller hör på Språkinstitutets webbplats refererar namnvårdaren Maria Vidberg en paneldiskussion från seminariet Mediespråk 2025 om dialekternas roll i språket i medierna och lyfter upp frågan om hur dialekt ska definieras.
Läs texterna och lyssna på inspelningarna. Vilka tankar väcker de? Vad tycker du räknas som en dialekt? Vem talar dialekt? Gör du det? Finns det situationer där du anpassar hur du talar? Hur känns det?
Stora finsk-svenska ordboken innehåller drygt 100 000 finska uppslagsord. Genom att klicka på texten Meny längst uppe till höger hittar du sidan Sökhjälp, där finns information om olika sökmetoder.
I Stora finsk-svenska ordboken finns 25 sammansatta ord som slutar på -kissa, till exempel "angorakissa" = angorakatt. Hur hittar du de andra orden med "kissa" som efterled?
Alla ord passar inte i alla situationer. Ibland kan ett finskt ord översättas på olika sätt beroende på sammanhanget, och då listar Stora finsk-svenska ordboken olika svenska ord och ger anvisningar om när de passar. Om du slår upp ”isoisä” får du olika alternativ, och bland dem är farfader och morfader markerade med (ylät), vilket är en förkortning för ylätyylisesti och betyder att de orden är högtidliga. Men vad betyder det om ett ord är markerat med ark?
Ibland använder man olika ord i Finland och Sverige för samma sak. Då står det i Stora finsk-svenska ordboken (Suom) vid de ord som används i Finland och (Ruots) vid de ord som används i Sverige. Ett finskt ord som kan översättas olika är ”arvosana”. Använd Stora finsk-svenska ordboken och Finlandssvensk ordbok för att kontrollera hur du bäst översätter det ordet om du talar med någon från Finland eller någon från Sverige.
Katt. Foto: Risto Uusikoski, Språkinstitutet.
Frågor om minoritetsspråk
Dessa uppgifter tar dig med på en upptäcktsresa in i Finlands traditionella minoritetsspråk och hjälper dig samtidigt att testa vad du redan kan. Den första frågan om varje minoritetsspråk är lättare att hitta svaret på och den andra kräver lite mer jobb. Källan där du hittar svar på både den första frågan och tilläggsfrågan finns angiven vid varje fråga.
Tilläggsuppgift: Sök upp serien Informationspaket om finlandssvenskt teckenspråk i Teckenspråkiga biblioteket och titta på minst en video. Svara sedan på en av följande frågor: Vem var Carl Oscar Malm? Hur skiljer sig finlandssvenskt teckenspråk från finskt teckenspråk? Vad menas med den oralistiska undervisningsmetoden? På vilka sätt har det finlandssvenska teckenspråkets ställning förbättrats?
5. Har de karelskspråkigas tro på språkets framtid blivit starkare eller svagare mellan 2010 och 2024?
Tilläggsfrågor: Vad är ett språkbo och vad är målet med ett sådant? Hur kunde du ta reda på om ett barn eller en ungdom i din egen skola har möjlighet att studera samiska, och vilka faktorer påverkar situationen?
I Finland finns det två inhemska teckenspråk: finskt teckenspråk och finlandssvenskt teckenspråk. Finskt teckenspråk har cirka 3 000 döva modersmålstalare och nästan lika många hörande personer använder det, till exempel hörande personer med döva familjemedlemmar. Det finlandssvenska teckenspråket betraktades ännu på 1990‑talet som samma språk som det finska teckenspråket, men har under de senaste årtiondena erkänts som ett eget språk. Ungefär 200 personer använder det, och år 2025 publicerades ett revitaliseringsprogram för språket.
I Karin Hoyers artikel (länk ovan, under uppgiften) hittar du grundläggande information om teckenspråken och särskilt om det finlandssvenska teckenspråket.
Det finns kanske tusen olika teckenspråk i världen. Till exempel är det amerikanska teckenspråket (ASL) och det brittiska teckenspråket (BSL) helt olika, trots att båda språken används i engelskspråkiga länder.
På enaresamiska säger man: Suotâs teivâdiđ!
Hälsningar och fraser på de samiska språk som talas i Finland, nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska, finns på Yles webbplats ”Säg det på samiska” (länk ovan, under uppgiften).
Där hittar du också Snabbguide till den samiska kulturen, med mycket grundläggande fakta om samer och samisk kultur.
En utredning som Utbildningsstyrelsen publicerade hösten 2025 visar att många romska familjer inte känner till att barnen har rätt att studera sitt eget språk. Antalet elever som studerar romani i skolan har minskat mycket under de senaste tio åren, även om intresset fortfarande finns. Dessutom försvåras undervisningen av brist på lärare. Läs mer i Utbildningsstyrelsens nyhet (länk ovan, under uppgiften).
På Yle Arenan (länk ovan, under uppgiften) kan du söka fram program genom att filtrera på teckenspråkiga eller teckenspråkstolkade program.
Teckenspråkiga biblioteket (länk ovan, under uppgiften) dokumenterar och bevarar finländskt teckenspråkigt kulturarv. Biblioteket innehåller mycket videomaterial på teckenspråk, textat till finska eller svenska.
Tron på språkets framtid har blivit starkare. I artikeln Under det senaste decenniet har attityderna till karelskan förändrats (Språkbruk 2025, länk ovan, under uppgiften) beskriver Lotta Jalava och Outi Tánczos en enkätstudie riktad till karelskspråkiga i Finland. Resultaten jämfördes med en undersökning från 2010. År 2024 trodde majoriteten av de svarande att användningen av karelska kommer att öka i framtiden. År 2010 trodde bara cirka en tredjedel det.
I dag bor över 70 procent av de samiska barnen och ungdomarna i Finland utanför det traditionella samiska hembygdsområdet (kommunerna Enontekis, Utsjoki, Enare och den norra delen av Sodankylä). Den samiska sannings- och försoningskommissionens slutrapport (2025) lyfter särskilt fram att samer utanför hembygdsområdet måste få stärkta språk- och utbildningsrättigheter. Språkets framtid beror på att barn och unga kan lära sig samiska oavsett bostadsort. Läs mer i Lotta Jalavas blogginlägg (länk ovan, under uppgiften).
