Myndighetstexter fascinerar myndighetsspråkvårdaren Mia Falk eftersom de beskriver den värld vi lever i och angår precis alla.
– En text skriven av en anonym tjänsteman på en myndighet kan ha fler läsare än Kjell Westö, säger hon.
Hon jobbar på Institutet för de inhemska språken sedan årsskiftet, och sökte sin nuvarande tjänst delvis av idealistiska skäl.
– Framtidens vuxna kommer inte vara mer benägna än dagens att ta till sig svåra och långa texter. Vi går alltså i en riktning mot att det blir ännu viktigare än tidigare att myndigheter kan kommunicera på ett sätt som läsaren förstår, säger Falk.
Falk tänker på skolvärlden, där hon hann jobba som modersmålslärare i högstadiet i närmare 20 år. Dagens unga är vanare vid att ta till sig information via video än genom att läsa och rapporterna om att bildningen sjunker och läsandet minskar duggar tätt. Det här kommer vara en utmaning också för myndigheter framöver. Men Falk ser att det har hänt mycket positivt och hoppingivande i attityden till klarspråk, alltså ett sakligt, klart och begripligt myndighetsspråk, sedan hon senast jobbade som språkvårdare för 20 år sedan, då främst med mediespråket på dåvarande Rundradion.
Vi går i en riktning mot att det blir ännu viktigare än tidigare att myndigheter kan kommunicera på ett sätt som läsaren förstår.
– Det verkar finnas en stor språklig medvetenhet och ett stort intresse för klarspråk på myndigheterna. Jag känner att jag jobbar i medvind och jag behöver inte övertyga folk om att klarspråk är viktigt, säger Falk.
Utmaning: mängden text
Hon ger en eloge till de många svenskspråkiga myndighetsanställda som ofta får jobba som översättare även om det inte är deras egentliga jobb, eftersom största delen av texterna på myndigheter skrivs på finska och översätts till svenska. Hon räknar också med att de här personerna kommer att utgöra hennes största kundkrets och står gärna till tjänst med språkråd och andra typer av stöd. Som den lärare hon är gillar hon också att undervisa och ser fram emot att hålla kurser.
Om den språkliga medvetenheten och viljan att skriva sakligt, klart och begripligt har ökat under två decennier ser Mia Falk en utmaning som bara har vuxit: Mängden text som produceras i dag och takten på textproduktionen har ökat enormt.
– Jag har till exempel talat med översättare på kommuner som har sagt att deras arbetsbörda har ökat väldigt mycket. En annan utmaning är konkurrensutsättningen, då man strävar efter att producera allt så snabbt och så billigt som möjligt. Det kan göra att språkliga ideal blir svåra att förverkliga.
Texter som påverkar människors liv
Det är smått hisnande att tänka på hur mycket en text som produceras av en myndighet faktiskt kan påverka. Personen som skriver den blir aldrig känd, men texten kan bli läst av fler än de som har läst Kjell Westös romaner och kan dessutom ha en betydande inverkan på läsarens liv.
– Världen blir bara mer och mer komplex och det är otroligt så mycket information vi i dag måste klara av att ta till oss. För 200 år sedan kunde man i princip gå ut i skogen med sin yxa om man ville bygga sig ett hus, men i dag är det annorlunda! Det är avgörande att allt går rätt till. Då måste informationen vara så begriplig som möjligt, samtidigt som den inte kan vara för förenklad. Detta är oerhört spännande – hur kan vi säga det här så att folk förstår?
Forskning hjälper språkvården
Det som Falk däremot inte är det minsta intresserad av är att pricka någon för brister i språket, utan hon utgår från att alla gör så gott de kan och hon finns till för att hjälpa. Själv forskar hon inte i sitt arbete men hon understryker hur viktigt det är med forskning om hur folk tar till sig texter och var stötestenarna finns.
– Då vet vi språkvårdare också vad vi ska satsa på. Om det finns forskning att stå på får våra råd också mer tyngd.
Förutom att Falk vet att hon gör ett viktigt jobb som påverkar många var det också kärleken till och intresset för språket i sig som lockade henne till tjänsten. Att reda ut språkfrågor är något hon tycker om och hon ser också fram emot att lära sig mer om hur till exempel lagspråket fungerar.
– Det är intressant att förstå hur språk och ordval kan få andra konsekvenser än rent språkliga. Att se hur otroligt viktigt det är att allt blir precis glasklart i lagspråket är läckert ur en språklig synvinkel!
Bianca Ortiz Holmberg