Skattesats och valdeltagande

Det finns två procentsatser som ofta är aktuella i den politiska rapporteringen: den procentuella andel av våra inkomster som vi ska betala till kommunen och den andel av de röstberättigade som röstar i ett politiskt val. De omtalas ofta som ”kommunal skatteprocent” respektive ”röstningsprocent”. Uttrycken är i sig korrekt bildade och tänkbara, men de är inte de rätta termerna.

Skatteören – ett krångligt begrepp 

Av tradition har våra kommuner burit upp skatt enligt skatteunderlaget uttryckt i antalet skatteören. För den enskilde skattebetalaren har i sin tur antalet skatteören varit detsamma som beloppet i mark av den beskattningsbara inkomsten. I praktiken är alltså uttaxeringen per skatteöre en procentsats, även om den uttrycks i penni: om uttaxeringen är 18 penni per skatteöre så är den 18 % av den beskattningsbara inkomsten. Motsvarande beräkningssystem har av hävd använts i Sverige, där skattesatsen uttrycks i kronor per skattekrona (antalet skattekronor är en hundradel av den beskattningsbara inkomsten i kronor, vilket innebär att antalet skatteören – en enhet som dock sällan används – på motsvarande sätt som hos oss är detsamma som inkomstens belopp i kronor).

Skattesats är lagens ord 

Både som begrepp och som uttryck är skatteöre svårförståeligt och svårhanterligt. Det är därför skönt för alla parter att termen har övergetts i den nya kommunallagen från 1995, även om den lever kvar i vissa skattelagar. Detsamma gäller i Sverige: i kommunallagen talas det inte om skattekronor utan bara om skattesats, men skattekronorna förekommer fortfarande t.ex. när kommunerna informerar om sina skattesatser. I den svenska Statistiska centralbyråns information Fakta om kommunala skattesatser står det t.ex. så här: ”Med skattesats avses den andel av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som en skattskyldig betalar i kommunal inkomstskatt. Skattesatsen har av hävd uttryckts i kronor per skattekrona (betr. ’ skattekrona’, se nedan), men den kan lika gärna uttryckas som andel av inkomsten i procent. 

I den svenska texten till kommunallagen i Finland används, precis som i Sverige, termen skattesats: ”Senast i samband med att budgeten godkänns skall fullmäktige fatta beslut om kommunens inkomstskattesats”. I den finska versionen används ordet tuloveroprosentti.

Lågt valdeltagande

För att uttrycka hur stor andel av de röstberättigade som röstar i ett val eller i en folkomröstning talar man på svenska om valdeltagandet. Det är alltså valdeltagandet som är högt eller lågt eller 72 procent, inte ”röstningsprocenten” (fi. äänestysprosentti). Och apropå röstande och val: de som röstar i ett val kallas väljare, inte ”röstare”.

Mikael Reuter
 

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.