Den som på isländska är slæmur af kvefi eller på danska har en slem forkølelse på vintern kan förmodligen alltför väl associera till det svenska ordet slem, men isländskans slæm och danskans och norskans slem har inget med snor och sega sekret att göra. I fråga om hälsa betyder orden att vara illa däran eller ha ont. Slæm betyder också dålig och elak. På isländska är en slæm hugmynd en dålig idé och en slæmur maður en elak person.
Också på svenska finns ordet slem i betydelsen ond, obehaglig eller usel, men det betecknas som ålderdomligt i Svenska Akademiens ordböcker. I Svenska Akademiens ordbok finns flera historiska exempel på betydelser som liknar dem som fortfarande används i dagens isländska, danska och norska, alltså dålig eller allvarlig. Jonas Werwing skriver bland annat i slutet av 1600-talet att ”(Sigismunds män hade blivit) lagde i sådane fängelse, som woro mycket slemmare än de, uti hwilke .. Hertigens Män och betiente nu woro insperrade”. I Bernt Olavis läkarbok från 1578 kan man läsa om ”Thet slemeste och werste senodragh”.
Ursprunget till ordet är lågtyskans slim (sned, skev). Ordet lever också kvar i den moderna tyskan i formen schlimm (dålig, ond, elak).
Slæm i Islex(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)
Slem i Den danske ordbog(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)
Slem i Bokmålsordboka och Nynorskordboka(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)
Slem i Svenska Akademiens ordböcker(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)