Den Danske Ordbog är en modern definitionsordbok, jämförbar med Svensk ordbok eller Kielitoimiston sanakirja. Den Danske Ordbog publiceras som nätordbok av Det Danske Sprog- og Litteraturselskab och har cirka 130 000 besökare varje dag.
Utgivningen av ordboken har tidigare till stor del finansierats med stöd av Carlsbergsfonden, men fonden har beslutat att stödet upphör efter 2025. Det har funnits en förhoppning om att det redaktionella arbetet ska kunna upprätthållas genom att den statliga finansieringen skulle ökas i motsvarande grad. Men då regeringens budgetförslag för nästa år offentliggjordes tidigare i september var den reserverade summan långt från vad som skulle behövas. Utan medel för att följa språkets och samhällets utveckling, uppdatera artiklar och lägga in nya ord blir ordboken snabbt föråldrad och mister sin relevans.
Hotet mot Den Danske Ordbog har väckt diskussion på många håll, och ordbokens betydelse som en gemensam språklig referensram i en tid av desinformation och snabb digital utveckling betonas till exempel i facktidskriften Akademikerbladet.
Nu har det startats ett medborgarinitiativ som kräver garanterad statlig finansiering av ordboken, med målet är att samla 50 000 underskrifter senast i mars 2026 – vilket krävs för att Folketinget ska behandla förslaget.
Arbetet med en ordbok innebär att kontinuerligt följa språk och samhälle, lägga till nya artiklar och uppdatera tidigare. Om en allmänspråklig ordbok inte uppdateras riskerar den att bli föråldrad och förlora sin betydelse.
Institutet för de inhemska språken stöttar sina kollegor
Enligt Pirkko Kuutti, chef för ordboksavdelningen vid Institutet för de inhemska språken, är det självklart att arbetet med Den Danske Ordbog måste kunna fortsätta. ”Att minska redaktionen vore också ett dåligt alternativ för en ordbok vars syfte är att på ett tillförlitligt och högkvalitativt sätt betjäna sina språkbrukare”, säger Kuutti.
Caroline Sandström, huvudredaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål vid Institutet för de inhemska språken, framhåller att det är ytterst viktigt att visa stöd för de danska kollegorna. ”Arbetet med Den Danske Ordbog måste garanteras statlig finansiering för att kunna fortsätta”, säger Sandström.
Situationen för ordboksprojekten vid Institutet för de inhemska språken är för närvarande relativt stabil, något som Sandström menar att det finns skäl att vara tacksam för. ”Att bygga upp lexikografisk kompetens och en redaktion för ordboksarbete är långsiktiga processer, vilket gör att ett avbrott i arbetet med Den Danske Ordbog skulle innebära stora risker. Det danska ordboksprojektet är enligt min mening ett gott föredöme för nordiskt ordboksarbete.”
Kontinuitet avgörande i ordboksarbete
De ordböcker som ges ut vid Institutet för de inhemska språken har olika finansieringsmodeller. Kielitoimiston sanakirja, som beskriver och normerar det moderna finska språket, ges ut med statlig finansiering – om än med ganska begränsade resurser.
Tre stora kulturhistoriska ordböcker drivs numera som samfinansierade projekt med både statliga och stiftelsemedel: Suomen murteiden sanakirja, Vanhan kirjasuomen sanakirja och Ordbok över Finlands svenska folkmål. År 2023 beviljades de stiftelsefinansiering för de kommande åren.
Enligt Kuutti är kontinuitet i ordboksarbetet avgörande både för användarna och för redaktörerna. ”I Finland har statlig finansiering tidigare garanterat detta”, säger Kuutti. ”Nu när en betydande del av finansieringen kommer från stiftelser är det viktigt att finansieringsperioderna är fleråriga och att man kan anställa redaktörer i längre tidsanställningar.”
Redaktionerna bör dessutom vara tillräckligt stora för att arbetet ska hålla hög kvalitet och gå framåt som planerat. ”När det gäller en ordbok som beskriver det moderna språket och till viss del även normerar det, är det viktigt att komma ihåg att den upprätthåller ett tillräckligt enhetligt och begripligt språk, vilket i sin tur är en av samhällets grundpelare”, betonar Kuutti. ”Ordboken är ett användarvänligt och lättillgängligt hjälpmedel för alla språkbrukare.”