Politiken och
i synnerhet det amerikanska presidentvalet syns tydligt i nyordslistan 2017,
sammanställd av Språkrådet i Sverige. Frasen alternativa fakta myntades visserligen inte 2017, men användningen
ökade lavinartat efter Donald Trumps
presidentinstallation i januari, då Trumps pressekreterare Sean Spicer påstod att publiken vid installationen varit mycket
större än den i själva verket var. Presidentens rådgivare Kellyanne Conway försvarade de felaktiga påståendena och kallade
dem för ”alternativa fakta” (alternative
facts). Uttrycket alternativa fakta
används i betydelsen ”uppgifter som presenteras som fakta trots att de står i
strid med vad som kan utläsas av det informationsunderlag som finns”
(Nyordslistan 2017).
Fejkade nyheter kräver viralgranskning
Ett annat ord som aktualiserades i samband med det amerikanska presidentvalet
var fejkade nyheter (även fejknyheter
och falska nyheter). I valrörelsen användes engelskans fake news med samma betydelse mycket, både om nyheter som faktiskt
var fejkade och om sanna nyheter som påstods vara fejkade. Inte heller fejkade
nyheter är något nytt begrepp för i år, men användningen ökade 2017.
Vår tid av
alternativa fakta och fejkade nyheter har kallats för postfaktisk, ett ord som också finns med på nyordslistan.
Postfaktisk används om ”en tidsanda där man inte längre baserar argument och
beslut på fakta”. I en sådan tid blir det allt viktigare att viralgranska nyheter och annan
information som når en över nätet. Även viralgranska finns på årets nyordslista
och det betyder att ”källkritiskt granska uppgifter som sprids snabbt på nätet”.
Mat är mer än energi
Att mat i dag är mer än nödvändig energi för att man ska kunna fungera har
synts på nyordslistan i flera år. Dieter, nya livsmedel och trender inom mat-
och restaurangvärlden tar sig in på listan i år igen. Trender som har synts redan
tidigare, och som delvis hänger ihop, är viljan att känna till ursprunget för
den mat man äter, välja närproducerat och ekologiskt och äta mer vegetariskt
eller veganskt. De här trenderna återspeglas på årets nyordslista, då rekoring och veganisera finns bland nyorden. Rekoring
har faktiskt finländsk koppling, eftersom konceptet att sammanföra producenter
och konsumenter i Facebookgrupper startades i Finland 2013. Tanken är att
konsumenterna ska kunna köpa närproducerad och ofta ekologisk mat direkt från
producenterna, utan mellanhänder. Veganisera
betyder i sin tur att ”göra en vegansk version av en maträtt som
traditionellt innehåller animaliska produkter”.
Upprensning inför döden
Ett trendord från ett helt annat område är döstäda,
som blev aktuellt i år, bland annat i och med boken Döstädning som utkom i höstas. De senaste åren har det skrivits en
del om hur mycket prylar vi i västvärlden har och hur vi ska hantera dem, och
fenomenet döstädning handlar om att rensa upp bland dessa många prylar innan
man dör för att inte ens anhöriga ska ha så mycket att reda upp när man väl är
borta. Nyordslistans definition av ordet lyder ”rensa ut och sortera personliga
tillhörigheter för att undvika att anhöriga ska behöva göra detta efter ens
bortgång”. Enligt en koll på webben kan man döstäda också för att underlätta
sitt eget liv.
Svenska och internationella fenomen
Förutom att nyordslistan avspeglar globala trender och händelser, syns
också rent svenska samhällsfenomen på listan. Ord som framtidsfullmakt, bonus malus, hyberavdrag och funktionsrätt avspeglar vad som har hänt i Sverige på
lagstiftningsfronten under året. Av naturliga skäl har de här orden inte fått
något starkt genomslag i svenskan i Finland.
Sist men inte minst förtjänar #metoo
definitivt sin plats på listan. Kampanjen mot sexuella trakasserier fick enormt
genomslag i sociala medier både i Sverige och Svenskfinland under hösten 2017,
då tusentals kvinnor vittnade om de sexuella trakasserier de hade upplevt.
Bianca Holmberg
Hela nyordslistan finns på Språkrådets webbplats.