Kommuner, logotyper och den språkliga kontexten
För ett par månader sedan diskuterades Helsingfors stads bruk av stadens logotyper både i en krönika och i en insändare i Hufvudstadsbladet.
Maria Vidberg
No-Harm center är ett misslyckat namn
Vasa centralsjukhus har föreslagit namnet No-Harm center för sitt nya center för patientsäkerhet. Att på det här sättet åsidosätta nationalspråken i namngivningen är inte förenligt med den finländska lagstiftningen.
Grinden avstängd
Gatunamn som Grinden eller Vågbrytaren kan liva upp namnbeståndet i ett område, men i vissa kontexter kan de också bli obegripliga.
Ortnamn ska leva med sin tid
På sistone har jag i flera sammanhang stött på en uppfattning om att ortnamn borde stavas så som de stavades till exempel på 1800-talet. Ålderdomliga stavningsformer motiveras med att det handlar om historiskt korrekta, ursprungliga stavningsformer.
Kakolan funikulaari kan visst ha ett svenskt namn!
Ortnamn ska inte översättas, men det är skillnad på etablerade ortnamn och nybildade namn.
Förslag på nya efternamn?
Bland Språkinstitutets förslag på nya efternamn finns många namn som strängt taget inte är nya, eftersom de är levande ortnamn.
Hej från Julafton och andra skär
Såväl i Nyland, Åboland och i Ålands skärgård hittar man namn på holmar, grund och skär med Jul- som förled.
Livskraft och välfärd i kommunal namngivning
När kommunala sektorer får nya namn vid organisationsförändringar har det blivit allt vanligare att plocka in ordet livskraft i olika namn på sektorer för att framhäva hur livskraftig en kommun är.
Byggnaden och biblioteket kan ha varsitt namn
Helsingfors centrumbibliotek är ett bra namn på det nya biblioteket, men själva byggnaden kan behöva få ett eget namn. Kriterierna för val av namn för en offentlig institution och en offentlig byggnad är olika.