Institutet för de inhemska språken (Språkinstitutet) firade 50 år med ett jubileumsseminarium den 3 mars. Stämningen var varm, talen både rörande och viktiga och diskussionerna om språket mångsidiga. Bland gästerna fanns både nuvarande och tidigare anställda på Språkinstitutet och andra med koppling till institutet och till språk. Eftermiddagen visade att språket finns i allt och berör oss alla.
Välkomsthälsning på många språk
Språkinstitutets direktör Leena Nissilä hälsade publiken på finska, svenska, samiska, romani, karelska och teckenspråk. I sitt öppningstal betonade Nissilä språkets enorma betydelse – att modersmål och språkkunskap hör till de viktigaste nycklarna för interaktion, informationsförmedling och lärande. Arbetet på Språkinstitutet skulle inte vara möjligt utan ett tätt samarbete med den språkliga gemenskapen:
– Språkinstitutets arbete har hjälpt många språkanvändare och forskare. Det är finländare som har bidragit till det språkliga arkivmaterial som ligger som grund för vårt arbete än i dag. Tusentals finländare ända upp i den högsta statsledningen har berikat vårt material.
Nationalspråken är samhällets grundpelare
Undervisningsminister Anders Adlercreutz framförde Undervisnings- och kulturministeriets hälsning. Våra nationalspråk utgör enligt ministern grunden för Finlands självständighet, identitet, demokrati, historia, kultur och utbildningssystem. Adlercreutz betonade också att de övriga inhemska minoritetsspråken behöver särskilt stöd och att deras välmående är en viktig del av vårt gemensamma kulturarv.
– Språkinstitutets arbete betjänar hela folket. Institutet är en expertorganisation som arbetar för att våra språk ska må bra och kunna förstås och användas på alla nivåer i samhället, sade ministern bland annat.
Om Språkinstitutet inte fanns
Festföredraget hölls av Språkinstitutets direktör 1998–2016, professor emeritus Pirkko Nuolijärvi. Nuolijärvi funderade över vad vi skulle sakna om Språkinstitutet inte fanns. Hur många kulturhistoriskt värdefulla ordböcker som beskriver olika språk och språkformer hade förblivit oskrivna? Nuolijärvi tackade Konestiftelsen, Finska Kulturfonden och Svenska litteratursällskapet i Finland för deras viktiga stöd till ordböckerna.
Enligt Nuolijärvi har Språkinstitutet alltid fortsatt sköta sina uppgifter exemplariskt, oavsett vilka stormar som har blåst kring verksamheten och dess förutsättningar. Floden har många gånger hotat översvämma allt som byggts upp, men ebb har alltid följt på flod. På det här temat skrev Nuolijärvi en dikt för många år sedan, efter en särskilt omväxlande arbetsvecka:
”Elämä on vuorovesi, älä sitä kaihda./Livet är tidvatten, skym det inte.”
Jubileumsbok på två språk
Under festen lanserades en jubileumsbok, Kielen asialla – För språket (SKS-kirjat), som handlar om arbetet på Språkinstitutet förr, nu och i framtiden. Henna Leskelä, en av två huvudredaktörer för boken, hoppas att boken gör Språkinstitutets arbete än mer känt både bland språkexperter och andra.
– Läsarna kan till exempel bli överraskade av hur viktiga it-experterna är för det språkliga arbetet, säger Leskelä.
Parallellspråkighetsprincipen syns även i boken: alla skribenter har fritt fått välja om de velat skriva på finska eller svenska.
På programmet stod också en paneldiskussion om språket och dess betydelse. Panelen bestod av docent Tommi Kurki, journalisten Reetta Räty och författaren Kjell Westö. Professor Pirjo Hiidenmaa från Helsingfors universitet ledde diskussionen. Deltagarna talade bland annat om talarnas relation till de språk de talar. ”Så många språk som du talar, så många språk är du”, citerade Westö ett tjeckiskt talesätt.
Språket är en bro mellan människor, men ibland faller vi nästan ner i en avgrund. Språket inom förvaltning, politik, ekonomi och olika institutioner skymmer lätt verkligheten och äkta, mänskliga tankar. Ansvar och aktörer försvinner, passiverna florerar. Enligt Räty har journalisterna en viktig roll som tolkar. Deras uppgift är att översätta allt detta till verkligt språk.
På universiteten är det viktigt att utbilda forskare inom olika områden att tala om sitt arbete på Finlands nationalspråk. Enligt Kurki måste den som skriver vetenskapligt tänka på mottagaren och ämnet. Språket inom forskningen är ohjälpligt mer komplicerat och texter på engelska har en särskild plats, men en expert måste också kunna berätta om sitt arbete för den breda allmänheten. Det är viktigt att den som populariserar vetenskap stannar upp och funderar på vilken sorts språk som passar i vilket sammanhang.
Pris till professor i samiska
När Språkinstitutets direktör Leena Nissilä läste upp motiveringen till Språkinstitutet pris började det mumlas i salen. När Pekka Sammallahti, professor emeritus i de samiska språken, steg upp för att ta emot priset hade alla blickar redan vänts mot honom.
Sammallahti har varit biträdande professor (1977–1982) och professor (1982–2011) i de samiska språken och samisk kultur vid Uleåborgs universitet. Han är en av sin generations främsta banbrytare inom fennougristik. Han avslutade sitt tacktal med en talande anekdot:
En gång skulle en gammal kvinna vittna vid en rättegång. Domaren frågade kvinnan på norska om hon behövde tolk. ”Nej”, svarade kvinnan ärligt och höll sedan ett långt vittnesmål på samiska. ”Du sa ju att du inte behövde tolk”, sa domaren. ”Det sa jag också och det behövde jag inte heller, men du hade uppenbarligen behövt det”, svarade kvinnan.
Hälsningar från studenter och språknämnder
I slutet av den officiella festen framfördes hälsningar av studentorganisationer och språknämnder. I språknämndernas hälsningar, som framfördes på många språk, betonades det stora arbete som Språkinstitutet tillsammans med olika språkgrupper har gjort för att förbättra rättigheterna för talare av olika språk. Det här viktiga arbetet måste fortsätta.
Representanterna för studentorganisationerna betonade hur viktigt Språkinstitutets och dess tjänster är för studerande. De tackade också för den kunskap som många nuvarande språkexperter på olika institutioner fått genom de praktikplatser som Språkinstitutet erbjuder.
Se sändningen i efterhand
Kvällen fortsatte med en fest där många av Språkinstitutets vänner framförde hälsningar. Tack till er alla som firade med oss via Yle Arenan och på plats! Sändningen från jubileet är tillgänglig på Arenan till och med den 2 april.
Vi fortsätter fira språket i vårt dagliga arbete och särskilt under hela 2026, temaåret för de inhemska språken. Språket är till för alla!
Text: Risto Uusikoski
Översättning: Bianca Ortiz Holmberg