Valspråk

Reuters ruta 13/1 1994

Diskussionerna kring presidentvalet har också sina språkliga aspekter. Jag tänker inte nu på kandidaternas språkkunskaper, utan på vissa ord, uttryck och konstruktioner som används bland annat i förhandsspekulationerna. Finskans inflytande gör sig påmint framför allt i två avseenden: en benägenhet att tala om ”röstning” i stället för val, och en för svenskan främmande genitivanvändning i uttryck av typen ”Anderssons stöd”.

Väljare och valdeltagande

På svenska talar man av någon anledning inte om ”röstare” när det gäller allmänna val, utan om väljare. I finskan används däremot för det mesta äänestäjät snarare än valitsijat.

Det är alltså väljarna som går till valurnorna för att rösta. Är de många säger vi att valdeltagandet är högt, inte ”röstningsprocenten” (fi. äänestysprosentti).

Stigande popularitet för Rehn

I åtskilliga finlandssvenska tidningar har vi fått läsa om hur ”Ahtisaaris stöd” har sjunkit och ”Rehns stöd” har stigit. Eftersom en sådan genitivkonstruktion i svenskan normalt tolkas som subjektiv, undrar man vem det är som Ahtisaari respektive Rehn stöder – jämför det helt korrekta Ahtisaari har fått Sorsas stöd. Nästan ännu konstigare blir det när man läser om presidentkandidaternas ”understöd”. Man kan understöda t.ex. ett förslag, och naturligtvis kan man också understöda en person, men då är det vanligen fråga om att understöda hans eller hennes åsikter (eller eventuellt betala ekonomiskt understöd).

De uttryck som används i svenska medier vid redovisning av väljargallupar är av typen NN:s popularitet, NN:s väljarstöd, NN får stöd av x % av väljarna, x % av de tillfrågade skulle i dag rösta på NN. Sätten att uttrycka det är många, och det finns inget behov att använda en osvensk konstruktion som väcker förundran i Sverige där man i presidentvalstider med intresse följer vad den finlandssvenska pressen skriver i de här frågorna.

Exit poll

En enkät i valets slutskede är det som på engelska kallas exit poll: man frågar väljarna vem de har röstat på när de kommer ut ur vallokalen. Något motsvarande svenskt eller finskt uttryck har man inte hittat på. Dess värre är både ”efterfrågan”, ”utfrågning” och ”poströstning” (jfr postskriptum) upptagna sedan tidigare. Vid behov får vi väl tills vidare betrakta det engelska uttrycket som ett lånord, men det är absolut skäl att förklara det med t.ex. 'enkät bland väljare som just har röstat'.

Mikael Reuter