Till innehållet
Sök

Grundskollärarens läsordning

Reuters ruta x/6 2012

En frågeställare undrade för en tid sedan i ett annat sammanhang över fogen i vissa sammansättningar som chef(s)läkare, fotboll(s)förbund, förskol(e)lärare, grundskol(e)lärare och läs(e)ordning. Vad finns det riktigt för regler, och ska det vara s respektive e i fogen i de här orden?

Det första man måste konstatera är att det inte finns några entydiga regler och att de regler som finns är komplicerade och har många undantag. Jag ska därför här ta upp främst bara det som aktualiseras av exempelorden ovan.

En allmän tumregel är att sammansättningar vars förled i sig är ett sammansatt ord har ett s eller e i fogen – man talar om båthamn men småbåtshamn, bollplan men fotbollsplan, skolutbildning men högskoleutbildning. Följer vi den regeln borde vi alltså använda formerna fotbollsförbund, förskolelärare och grundskolelärare. Men som frågeställaren konstaterar är fotbollförbundet, förskollärare och grundskollärare klart mer frekventa om man till exempel googlar.

Det första fallet, fotbollförbund, får snarast ses som ett olycksfall i arbetet. Det beror på att det nationella Sveriges fotbollförbund av någon anledning fick det namnet när det bildades för länge sedan. De flesta andra fotbollsförbund (t.ex. Skånes fotbollsförbund, Smålands fotbollsförbund) har den korrekta formen med s i fogen, och det är också den enda form som anges i Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Men det nationella förbundet är det som oftast förekommer i olika texter, och därför är den ”oriktiga” formen så vanlig.

När det gäller lärarna är faktiskt formen utan e i fogen etablerad redan sedan folkskollärarnas tid. Också SAOL tar upp förskollärare och grundskollärare som förstahandsform, medan förskolelärare och grundskolelärare nämns som alternativformer. Däremot heter det entydigt t.ex. förskolegrupp och grundskoleutbildning.

Att chefläkare fortfarande är den vanligaste formen beror på den gamla regeln att sammansättningar på chefs- skulle användas bara om det som hänförde sig till chefen som person medan chef- skulle användas i betydelsen ’ledande’ (en chefssekreterare var alltså chefens sekreterare, medan en chefsekreterare var ledande sekreterare). Den distinktionen har numera övergetts som orealistisk, och rekommendationen är nu att chefs- används i alla sammansättningar utom chefredaktör och det finlandssvenska chefdirektör.

Slutligen har vi då det finlandssvenska ordet läsordning (som i Sverige motsvaras av schema). Där rekommenderas inte något e i fogen, även om det finns sammansättningar på läsa både med och utan e (läsebok, läsecirkel, läsesal; läsförmåga, läsglasögon, läsplatta).

 Mikael Reuter

mikael[at]undala.fi