Skada sig och stöta sig

Reuters ruta 7/3 2012

En läsare vill att jag påtalar den enligt henne felaktiga användningen av skada sig i betydelsen ’skadas, bli skadad’, till exempel när man råkar ut för en olyckshändelse.  Att skada sig är enligt henne att medvetet tillföra sej själv skador, som när neurotiska flickor skär sig med rakblad.

Frågan är intressant, och frågeställaren har på sätt och vis både rätt och fel.

Helt klart är i och för sig att man kan tala om att någon skadar sig också när det inte är avsiktligt. Ofta kan man läsa om idrottare som har skadat sig i tävlingar eller under träning, och i dessa tider av snö och halka kan vem som helst av oss falla och skada sig.

Det finns också paralleller där konstruktioner med sig används på motsvarande sätt. Man kan bränna sig på en het kastrull liksom man kan bränna sig om man är ute i starkt solsken utan att skydda sig med kläder eller solkräm. På samma sätt som man faller och skadar sig kan man ramla och slå sig, och är man oförsiktig med en vass kniv kan man skära sig på den.

I alla de här fallen kan uttrycken alltså användas både om en avsiktlig handling (man skär sig med rakblad för att skada sig, och till exempel munkar i Tibet bränner sig för att protestera mot det kinesiska väldet) och om en oavsiktlig följd av något annat.

Men frågan är om det inte finns restriktioner när det gäller det oavsiktliga. Jag håller med frågeställaren om att det inte känns riktigt rätt att säga att någon skadade sig när vi talar om olyckshändelser där den skadade inte har varit aktiv part – till exempel i en bussolycka (”ett tiotal passagerare skadade sig när bussen välte”). Ännu mer främmande känns det om det är fråga om en attack utifrån. Vi skulle inte gärna säga att många invånare i Homs i Syrien ”skadar sig” i regeringens attacker, utan de skadas eller blir skadade.

Så kanske det är så att man kan skada sig och slå sig och bränna sig bara om man är lite medskyldig, kanske för att man har varit lite oförsiktig eller slarvig? En sådan regel har jag aldrig sett, men intuitivt verkar det som om den fanns i språkkänslan.

Apropå skada sig och slå sig vill jag ytterligare ta upp uttrycket stöta sig som är en finlandism i den här betydelsen (”aj då, stötte du dig?”). På svenska betyder stöta sig ungefär ’göra sig till ovän med’ (det kan vara farligt att stöta sig med maffian) eller ’irritera sig på’ (hon stötte sig på tonen i hans inlägg). Det svenska uttryck som kanske närmast motsvarar finlandismen ”stöta sig” är göra sig illa.

Mikael Reuter