I Finland och
Sverige är det sportlovssäsong just nu. Då åker många på skidsemester, en del
för att åka slalom i backarna och andra för att åka skidor i skidspåren. I
Svenskfinland talar vi ofta om att skida
i stället för att åka skidor. I södra
Finland förekommer också uttrycket skida
flata
(uttalas med kort a i början av ordet), det vill säga längdåkning i
motsats till utförsåkning. På samma sätt skrinnar
vi finlandssvenskar gärna, i stället för att åka skridskor, som det heter i standardsvenskan. Följaktligen
kallar vi skridskorna för skrinnskor och i södra Finland händer det
att verbet skrinna böjs som skrinna,
skrann, skrunnit
(stark böjning), i stället för skrinna, skrinnade, skrinnat (svag böjning). I Österbotten talar
man ofta om att skricka i stället för
att skrinna.

Töväder ger kramsnö

Även om det
fortfarande är vinter och snö på många håll i landet, börjar ljuset och solen
så småningom skvallra om att våren är på väg. Snart kan vi med andra ord vänta
oss slask och töväder, eller blida, som en del finlandssvenskar
kanske skulle säga.

I finlandssvenskan talar man ibland om att skida i stället för att åka skidor. Foto: Barbro Holmberg

När
temperaturen stiger till noll och högre kan snögubbsentusiasterna glädja sig åt
kramsnö, som det går bra att bygga
snögubbar av. En del finlandssvenskar är kanske mer vana vid att kalla den här
typen av snö för blidsnö. En googling
visar att de belägg som finns i stort sett alla är skrivna av finlandssvenskar.
I Ordbok över Finlands svenska folkmål finns belägget d va myky bli:där snø: po trä:nan från
Tenala. Blid betyder mycket riktigt mild (både i fråga om sinnelag och väder) och förekommer i
allmänsvenskan bland annat i uttryck som en
blid vinter
och blidväder. I
slutet av vintern, då temperaturen stiger och solen börjar värma på allvar, kan
de som rör sig i skärgården råka ut för menföre,
det vill säga is som varken bär eller brister. Menföre är en finlandism och
används ibland också om tjälskador på vägarna.

Bakslag för våren

Innan snön
har smält och våren är här på allvar får vi räkna med diverse plötsliga
snöstormar och dagar med minusgrader. Med finskans takatalvi som förebild kallas de här plötsliga köldknäpparna ibland
för ”bakvinter” av en del finlandssvenskar. Det uttrycket är okänt i
allmänsvenskan och för att undvika missförstånd kan det vara klokt att i
stället tala om till exempel köldknäpp,
att vintern slår tillbaka eller ett bakslag
för våren
när snön plötsligt täcker in den nyligen framtagna cykeln i
april.

Bianca Holmberg

Dela