I Finland och Sverige är det sportlovssäsong just nu. Då åker många på skidsemester, en del för att åka slalom i backarna och andra för att åka skidor i skidspåren. I Svenskfinland talar vi ofta om att skida i stället för att åka skidor. I södra Finland förekommer också uttrycket skida flata (uttalas med kort a i början av ordet), det vill säga längdåkning i motsats till utförsåkning. På samma sätt skrinnar vi finlandssvenskar gärna, i stället för att åka skridskor, som det heter i standardsvenskan. Följaktligen kallar vi skridskorna för skrinnskor och i södra Finland händer det att verbet skrinna böjs som skrinna, skrann, skrunnit (stark böjning), i stället för skrinna, skrinnade, skrinnat (svag böjning). I Österbotten talar man ofta om att skricka i stället för att skrinna.

Åka skidor är för många drömsysselsättningen på vinterlovet. Foto: Barbro Holmberg

Töväder ger kramsnö

Även om det fortfarande är vinter och snö på många håll i landet, börjar ljuset och solen så småningom skvallra om att våren är på väg. Snart kan vi med andra ord vänta oss slask och töväder, eller blida, som en del finlandssvenskar kanske skulle säga.

När temperaturen stiger till noll och högre kan snögubbsentusiasterna glädja sig åt kramsnö, som det går bra att bygga snögubbar av. En del finlandssvenskar är kanske mer vana vid att kalla den här typen av snö för blidsnö. En googling visar att de belägg som finns i stort sett alla är skrivna av finlandssvenskar. I Ordbok över Finlands svenska folkmål finns belägget d va myky bli:där snø: po trä:nan från Tenala. Blid betyder mycket riktigt mild (både i fråga om sinnelag och väder) och förekommer i allmänsvenskan bland annat i uttryck som en blid vinter och blidväder. I slutet av vintern, då temperaturen stiger och solen börjar värma på allvar, kan de som rör sig i skärgården råka ut för menföre, det vill säga is som varken bär eller brister. Menföre är en finlandism och används ibland också om tjälskador på vägarna.

Bakslag för våren

Innan snön har smält och våren är här på allvar får vi räkna med diverse plötsliga snöstormar och dagar med minusgrader. Med finskans takatalvi som förebild kallas de här plötsliga köldknäpparna ibland för ”bakvinter” av en del finlandssvenskar. Det uttrycket är okänt i allmänsvenskan och för att undvika missförstånd kan det vara klokt att i stället tala om till exempel köldknäpp, att vintern slår tillbaka eller ett bakslag för våren när snön plötsligt täcker in den nyligen framtagna cykeln i april.

Dela