Ett nytt forskningsprojekt vid Helsingfors universitet ska undersöka varför motivationen att lära sig svenska sviktar – och hur den kan stärkas. Projektet Grogrund för svenskkunskaper i framtidens Finland – Motivation att lära sig svenska som andra inhemska språk i den grundläggande utbildningen (MOSSA) har beviljats en miljon euro i finansiering av Svenska kulturfonden och Svenska litteratursällskapet i Finland.
– Majoritetsbefolkningens kunskaper i svenska är en nyckelfaktor för det svenska i Finland. Om vi vill ha två livskraftiga nationalspråk förutsätter det att finskspråkiga känner sig bekväma i svenska språket, säger biträdande professorn i nordiska språk Sofie Henricson som leder forskningsprojektet MOSSA vid Helsingfors universitet.
Bakgrunden till satsningen är att flera undersökningar visar att försämrade kunskaper i svenska i hög grad hänger samman med minskad motivation. Ett avgörande skifte inträffade 2005, då det andra inhemska språket blev ett frivilligt ämne i studentexamen.
De flesta elever väljer idag den kortaste möjliga lärokursen i svenska. Allt färre skriver studentexamensprovet i ämnet, allt färre upplever nyttan med språket – och svenska används sällan utanför klassrummet.
Om vi lyckas sprida den kunskap projektet genererar till skolvärlden och den tillämpas i praktiken hoppas vi att det på sikt leder till bättre svenskkunskaper i Finland.
Kvantitativt och kvalitativt fokus
Forskningsprojektet startar 2026 och leds av Sofie Henricson vid humanistiska fakulteten och Kirsi Wallinheimo vid pedagogiska fakulteten.
Forskarna kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder. Studien utgår bland annat från en enkät som samlas in en gång per läsår i årskurserna 6–9. Därtill genomförs intervjuer med elever och lärare, och i samarbete med svensklärare testas olika undervisningsformer och aktiviteter som kan höja de finskspråkiga elevernas motivation.
– Om vi lyckas sprida den kunskap projektet genererar till skolvärlden och den tillämpas i praktiken hoppas vi att det på sikt leder till bättre svenskkunskaper i Finland, säger Henricson.
Läs mer
Källor
Härmälä, M. & Silverström, C. (2023). Niondeklassares kunskaper: Nöjaktiga i A-svenska och svaga i B1-svenska.(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst) I Poppis, nr 2, 2023. Suomen ruotsinopettajat ry.
Juurakko-Paavola, T. (2024). Utredning om vilka konsekvenser slopandet av det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentexamen har för språkkunskaperna i Finland(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst) (Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2024:14).